TPL_YOOTHEME_SKIP_TO_MAIN_CONTENT

Kontakt cybersäkerhetskollen

Hjälp med cybersäkerhetskoll

MSB har utifrån tre regeringsuppdrag tagit fram Cybersäkerhetskollen. Cybersäkerhetskollen är samlingsnamnet för MSB:s cybersäkerhetsmätningar som mäter nivån på verksamhetens systematiska cybersäkerhetsarbete, samt ger stöd för förbättringsarbete.

Svarsfrekvensen hos offentlig förvaltning har minskat för varje mättillfälle. Utifrån det säkerhetspolitiska läget behöver deltagandet öka. Ensions partner WeTeam hjälper dig med cybersäkerhetskollen. För intresse att ta hjälp till ett fast pris ta kontakt här nedan.

Läs mer …Kontakt cybersäkerhetskollen

  • Träffar: 551

Kontakt fem steg mot efterlevnad av cybersäkerhetslagen

Whitepaper handlingsplan cybersäkerhetslagen

Cybersäkerhetslagens syfte är att uppnå en hög nivå av cybersäkerhet i samhället, 1 kap. 1 §.

Enssion har tagit fram ett whitepaper för hur du i sju punkter efterlever lagen:

  1. Utbilda ledningen i cybersäkerhet
  2. Identifiera system som är eller kan påverka samhällsviktiga tjänster
  3. Analysera risker för att hitta var det behövs säkerhetsåtgärder
  4. Starta en förbättringsprocess, en säkerhetsplan
  5. Skapa rutiner för att rapportera incidenter

Kontkta Ension så översänder vi ett whitepaper för hur du gör.

Läs mer …Kontakt fem steg mot efterlevnad av cybersäkerhetslagen

  • Träffar: 635

Nya cybersäkerhetslagen. NIS vs NIS2: Viktiga skillnader för efterlevnad av cybersäkerhetslagen

NIS vs NIS2: Skillnader för efterlevnad av cybersäkerhetslagen

NIS2-direktivet är den uppdaterade versionen av det ursprungliga NIS-direktivet, Europeiska unionens första cybersäkerhetsförordning. NIS2 är utformat för att täppa till tidigare luckor och säkerställa konsekvent implementering i alla EU-medlemsstater, och utökar avsevärt omfattningen av cybersäkerhetsefterlevnaden.

Podd

Huvudsakliga skillnaden mellan NIS och NIS2

NIS2-direktivet introducerar en harmoniserad uppsättning av cybersäkerhetskrav inom EU. Det innebär striktare regler för incidentrapportering, genomför ansvar på ledningsnivå och fastställer påföljder för bristande efterlevnad. Viktiga funktioner inkluderar:

  • Obligatoriska riskbedömningar och implementering av säkerhetsåtgärder
  • Tydliga ansvar för verkställande ledning
  • Obligatorisk cybersäkerhetsutbildning och löpande riskhantering
  • Ett samordnat EU-omfattande ramverk för sårbarhets- och hotdelning

Till skillnad från tekniska standarder fokuserar NIS2 på bästa praxis och styrningsprinciper snarare än att föreskriva specifika teknologier.

Bredare tillämpningsområde och ökad täckning

En av de viktigaste förändringarna i NIS2 är det utökade tillämpningsområdet. NIS1 fokuserade främst på kritiska infrastruktursektorer, men NIS2 breddade detta till att omfatta fler enheter. Denna förändring återspeglar sammankopplingarna mellan olika sektorer.

Genom att utöka täckningen eliminerar NIS2 svaga länkar orsakade av organisationer som tidigare var undantagna. Med betydligt fler organisationer som nu måste följa robusta cybersäkerhetsstandarder, förbättras den övergripande motståndskraften hos EU:s digitala infrastruktur avsevärt.

NIS1 riktade sig i första hand till operatörer av samhällsviktiga tjänster (OES) inom kritiska sektorer som energi, transport, vatten, bankverksamhet, infrastrukturer för finansmarknader, hälsa och digital infrastruktur. Dessutom omfattade det vissa leverantörer av digitala tjänster (DSP), såsom online-marknadsplatser, online-sökmotorer och molntjänster.

NIS2 utökar betydligt omfattningen av täckningen till att inkludera ett bredare spektrum av sektorer och enheter. Denna utvidgning erkänner den ökande sammankopplingen och digitaliseringen av olika branscher. En detaljerad lista över organisationer som måste följa de regler som anges i NIS2 finns nedan.

Förändring av omfattade organisationer

Övergången från NIS1 till NIS2 innebar flera betydande förändringar när det gäller de organisationer som omfattas av direktivet. Dessa förändringar speglar det föränderliga cyberhotlandskapet och behovet av ett mer omfattande tillvägagångssätt för cybersäkerhet i EU:s medlemsstater.

Förbättrad ansvarsskyldighet och styrning

Med NIS2 ökar ledningens ansvar och ansvarsskyldighet. Genom detta lyfter NIS2 cybersäkerhet och cyberresiliens till den verkställande nivån och ökar integrationen i den grundläggande bolagsstyrningen.

Denna starkare betoning på ledningens ansvar innebär att organisationernas ledningsgrupper blir mer fullt involverade i och ansvariga för cybersäkerhetsstyrning. Detta inkluderar att övervaka implementeringen av säkerhetsåtgärder och säkerställa efterlevnad av direktivet.

Förbättrad incidentrapportering och informationsdelning

Under NIS1 upplevdes krav för incidentrapportering av många som tvetydiga och inkonsekventa i EU:s medlemsstater. NIS2 syftade till att standardisera och effektivisera dessa krav, vilket gjorde dem mer precisa och konsekventa.

Till exempel, under NIS2 måste organisationer rapportera betydande incidenter till relevanta nationella myndigheter inom en specifik tidsram, vilket säkerställer snabba och effektiva åtgärder. Dessutom betonar NIS2 vikten av informationsdelning mellan EU:s medlemsstater och med EU:s cybersäkerhetsbyrå (ENISA). Detta samarbete underlättar snabb spridning av hotinformation och möjliggör en mer koordinerad respons på gränsöverskridande cyberhot.

Med NIS2 spelar tid en avgörande roll i responsen på attacker. Till skillnad från NIS1, som tillät mer skönsmässighet gällande rapporteringstidslinjer, fastställer det nya direktivet att cyberincidenter måste rapporteras till de behöriga myndigheterna inom 24 timmar. Därefter krävs följande:

  • Uppdateringar inom 72 timmar;
  • En slutgiltig incidenthanteringsrapport inom en månad.

Denna nya struktur är utformad för att säkerställa en mer aktuell och effektiv incidenthantering, vilket minimerar potentiella skador.

Riskhanteringsåtgärder

NIS2 föreskriver striktare riskhanteringsåtgärder jämfört med NIS1. Enligt NIS2 måste organisationer implementera omfattande cybersäkerhetspolicyer och -procedurer som är anpassade till deras specifika riskprofiler. Det kräver också att dessa riskhanteringsåtgärder är proportionerliga i förhållande till de faktiska risker som organisationen står inför. Detta är avsett att säkerställa att organisationer implementerar de säkerhetskontroller som är lämpliga för deras specifika profil och att de har förmågan att skala för att möta framtida krav.

Läs mer …Nya cybersäkerhetslagen. NIS vs NIS2: Viktiga skillnader för efterlevnad av cybersäkerhetslagen

  • Träffar: 623

Cybersäkerhetslagen (NIS2). Krav & fem steg för efterlevnad

Cybersäkerhetslagen (NIS2). Fem steg för efterlevnad

Cybersäkerhetslagen ska göra samhället motståndskraftigt mot cyberhot. Samhällsviktiga tjänster alltid fungerar. Lagen kräver att ni bidrar med er del. Er verksamhet ska vara cybersäker, lika självklart som luftvärdiga flygplan.

Syftet med cybersäkerhetslagen (CSL) är att uppnå en hög nivå av cybersäkerhet i samhället. Idag är vi för sårbara, det visar en analys av vård och energi. För dig är lagen rätt använd steget mot affärsdriven säkerhet. Denna säkerhet bygger på att ni säkrar er affärsmodell och affärsdrivna arkitektur. Ledningens ansvar i NIS2 är tydligt: Cybersäkerhetslagen kan innebära betydande sanktionsavgifter och ledningsförbud. Här hittar du NIS2 checklista för er ledningsgrupp

Vad är cybersäkerhetslagen, en sammanfattning för ledningen

Krav: Riskhanteringsåtgärder, incidentrapportering och utbildning för ledningen.

Cybersäkerhetslagen, NIS2, efterlevnad

Cybersäkerhetslagen / NIS2 är en strategisk möjlighet. Lagen ska säkerställa samhällsviktiga tjänsters funktion. För er skapar cybersäkerhetslagen fokus på att leverera era tjänster, affärsdriven säkerhet. För er innebär lagen:

  • Ledningen ansvarar för säkerhetsåtgärder
  • Incidenthantering & rapportering.
  • Säker utveckling och leveranskedja

Cybersäkerhetslagen / NIS2 innebär inget alternativ. Noncompliance finns inte. Så bli en vinnare, investera i  digital resiliens och operativ motståndskraft.

Innehåll

Bli en vinnare med cybersäkerhetslagen / NIS2

Den här artikeln vänder sig till chefer och ledare som direkt eller indirekt levererar samhällsviktiga tjänster.  Syftet är att du ska förstå kraven i cybersäkerhetslagen.

Innan ni påbörjar arbetet tar ni reda på om ni träffas ni av cybersäkerhetslagen? Gör ni det ska du fortsätta läsa.

Sedan presenterar jag"Fem steg för efterlevnad av lagen", en process för efterlevnad av cybersäkerhetslagen.

Processens första steg "Utbilda ledningen i säkerhetsåtg" finns eftersom ni i ledningen är skyldiga att utbilda er i just dessa säkerhetsåtgärder. I "Säkerhetsåtgärder, lednings kunskap" beskrivs kortfattat åtgärderna.

Misslyckas ni riskerar ni NIS2 sanktionsavgifter.

 

Vem omfattas av cybersäkerhetslagen?

Träffas ni av NIS2 / Cybersäkerhetslagen. Ta enkelt reda på om ni omfattas!

Vem omfattas av cybersäkerhetslagen, Träffas du? Är du en väsentlig verksamketsutövare?

Första frågan ni ställer er, omfattar cybersäkerhetslagen oss? Ension har förenklat det till tre frågor ett flöde: Träffas du oberoende av storlek? Är du aktiv i en sektor enligt Bilaga I eller Bilaga II? Är du stor nog för att träffas? Om ni träffas, registrera er på MCF anmälningsportal. .

Normalt omfattas inte små företag. Indirekt kan dock de ändå behöva anpassa verksamheten då de som träffas kan behöva ställa krav på sina underleverantörer.

NIS2 det europeiska regelverket som cybersäkerhetslagen implementerar

NIS2 det europeiska regelverket som cybersäkerhetslagen implementerar

EU regler är en pyramid: NIS2 är lagen, genomförande-förordningen detaljerade regler och  ENISA vägledning en guide som klargör reglerna. Ett exemplel:

NIS2 kräver ”användning av flerfaktorautentisering”. Genomförandeförordning anger att användare flerfaktor-autentiseras i enlighet med [risk-]klassificeringen av den tillgång som ska nås”. Vägledningen utvecklar i att fler-faktorautentisering bör tillämpas på internetexponerade systemefterlevnad visas genom konfigurationsloggar.

Vägledningen kopplar även ENISA:s förväntningar mot internationella standarder, såsom ISO/IEC 27001.

Cybersäkerhetslagen den svenska implementeringen av NIS2

Cybersäkerhetslagen den svenska implementeringen av NIS2

Sverige har en annan struktur på regelverken än EU. Det startar med en Cybersäkerhetslag (2025:1506), fastställd av riksdagen. Därefter kommer Cybersäkerhetsförordning (2025:1507) som regeringen fastställer. Längst ner i de bindande reglerna kommer föreskrifterna som en mydighet fastställer.

Cybersäkerhetslagen och förordningen är på plats. Lagen gäller från 15/1 2026. MCF har tagit fram ett förslag till MCF föreskrifter, och väntade sig bli klara i mars, sommar.

Ension har som expertinstans lämnat remissvar på MSB / MCF  föreskrifter, vi vet hur lagen tolkas

I MSBs förlag har reglerna blivit hårdare, mer detaljerade och de bedöms ge ökade kostnader. I MSBs förslag har regeln om flerfaktorautentiering ovan blivit: "Vid åtkomst till system som behandlar information som vid informationsklassning bedömts ha behov av utökat skydd ska flerfaktorsautentisering användas". Denna regel är ett exempel på en kostnadsdrivande regel som i vissa situationer kan minska cybersäkerheten.

Högkritiska och kritiska sektorer

NIS2-direktivets bilaga 1 och 2 definierar de sektorer som omfattas av cybersäkerhetslagen.

NIS2 bilaga I definierar högkritiska sektorer. En högkritisk verksamhetsutövare kan vara Väsentlig eller Viktig beroende på årsomsättningen och storleken på företaget.

NIS2 Bilaga 2 definierar andra kritiska sektorer som omfattas av cybersäkerhetslagen.

Så bygger ni affärsdriven cybersäkerhet i fem steg

Mål cybersäkerhetslagen: Höja den kollektiva motståndskraften mot cyberhot i samhällsviktiga sektorer.

Om ni träffas ska ni i ledningen säkra följande. genomförs:

  1. Utbilda ledningen i cybersäkerhet
  2. Hitta system påverkande samhällsviktiga tjänster
  3. Led genom policys
  4. Starta en förbättringsprocess, en säkerhetsplan
  5. Rutiner för att rapportera incidenter

Lagens krav gäller hela verksamheten, men punkt 3 avgränsar med en riskanys vilka system som omfattas.

Whitepaper, efterlevnad NIS2 i fem steg

Din affärsmodell ska klara operativa risker med en hög cybersäkerhetsnivå

Hög cybersäkerhetsnivå i affärsmodellen

Cybersäkerhetslagen kräver att din affärsmodells tjänster är cybersäkra. Affärsmodellen ska klara sig i cyberspace mot cyberangrepp. Om du skapar värde för dig, dina kunder och dina partners trots angrepp från cyberspace blir du starkare. En operativ motståndskraft skapas.

Cyberattacker inriktas på att se till att din verksamhet och samhället skadas. Detta görs genom att komma åt, ändra eller förstöra information.

Cyberattacken är ett skott mitt i hjärtat på affärsmodellen. Affärsmodellen är bra att utgå ifrån i för att klara lagen.

1. Utbilda ledningen i säkerhetsåtgärder

Ledningen är ansvarig för cybersäkerhet, ledningsförbud är möjligt. För att kunna axla det ansvaret behöver ni i ledningen kompetens för att kunna godkänna och övervaka genomförandet av säkerhetsåtgärderna. Därför finns ett krav i cybersäkerhetslagen på att ledningen ska genomgå en utbildning om säkerhetsåtgärder.

Ledningen ansvarig

  • 2 kap. 4 § cybersäkerhetslagen

    Ledningen för en verksamhetsutövare ska genomgå utbildning om säkerhetsåtgärder.

  • 4 kap. 6 §  cybersäkerhetslagen

    Om ett föreläggande enligt 4 § första stycket inte följs får tillsynsmyndigheten ansöka om förbud att inneha ledningsfunktion för den som är befattningshavare enligt 3 § andra stycket lagen (2014:836) om näringsförbud hos en enskild verksamhetsutövare som är väsentlig.
    En ansökan enligt första stycket får göras endast om överträdelsen som ligger till grund för föreläggandet är allvarlig och befattningshavaren uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har orsakat överträdelsen.

Cybersäkerhetslagen

I kapitlet "Säkerhetsåtgärder, ledningens kunskap" beskrivs genomförandeförordningens detaljerade säkerhetsåtgärder. Genomförandeförordningen kan ersättas av andra föreskrifter eller kompletteras. Men min bedömning är att det är på nivån i kapitlet "Säkerhetsåtgärder, ledningens kunskap" som utbildning av ledningen ska ske.

Utbildningen av ledningen i säkerhetsåtgärder ger er kompetens att följa cybersäkerhetslagen. Ni levererar en säker intäkt och ett högt kundförtroende. Det blir bättre strategiska beslut och bättre riskhantering som skyddar intäkter och varumärke. Ni får även förmågan att skapa den proaktiva säkerhetskultur som krävs för att bygga en rubust orgnisation.

2. Hitta system påverkande samhällsviktiga tjänster

Sytemets kontext avgör vilka tjänster som är samhällsviktiga

Verksamhetens sammanhang, kontext, är grunden för säkerhet. Det är i affärsmodellen ni hittar era tjänster och i kontextenkan bedöma vilka som är samhällssvikitga:

Ett flygplan som används för att flyga har en annan sammanhang och andra risker än det används som hotell.

En kontextanalys ger er en kunskap om hoten mot er affärsmodell och ert erbjudande grunden för förbättring.

Kontextanalys, hitta & bedöm tjänster

3. Styr säkerhetsarbetet med policys

Sytemets kontext avgör vilka tjänster som är samhällsviktiga

I cybersäkerhetslagens säkerhetsåtgärder finns krav på sex policys. Med dessa styr ni med riktlinjer säkerheten.

Ni i ledningen ska fokusera på den övergripande säkerhetspolicyn. Kontextanalysen är tillräcklig för ta fram denna. En smart skriven policy driver innovation kring säkra tjänster och effektiva processer.

Policyn kan även skapa den säkerhetskultur som fokuserar på affärsnytta och affärsdriven säkerhet.

Ta fram en säkerhetspolicy

4. Starta en förbättringsprocess

Kontinuerlig förbättring mot cybersäkerhet och regelefterlevnad

Nu ska affärsdriven säkerhet levereras. Gör det inte i ett jätteprojekt utan ett kontinuerligt förbättringsarbete.

Ni ska leverera en säker intäkt och ett högt kundförtroende, att affärsmodellen levererar. 

Metoden är att hitta och prioritera säkerhetsåtgärder och iterativt införa dem. Stödet är ett kontinuerligt förbättringsarbete där internrevisioner styr de kontinierliga förbättringarna. Affärsdriven säkerhet. 

Implementera cybersäkerhet iterativt

5. Rutiner för att rapportera incidenter

Cybersäkerhetslagen inför ett strikt rapporteringssystem i tre steg av betydande incidenter: Tidig varning inom 24 timmar, incidentanmälan inom 72 timmar och slutrapport inom 1 månad.

Är detta lagens nedsida? Kanske inte! Genom att snabbt upptäcka incidenter, kan ni snabbt sätta in incident- och kontinuitetshantering vilket kapar kostnader för er och gör att kundernas förtroende behålls. Snabbhet och transparens bygger kundlojalitet i kris.

Ni i ledningen ska se till att rutiner finns implementerade. tillsammans med säkerhetsåtgärder för att hantera incidenter. Effektivt genom samordning med andra lagar. Läs hos MSB:hantera och rapportera it-incidenter och cyberangrepp.

Tillsyn Dokumentera inför proaktiv granskning

Vad händer vid non-compliance? Tillsyn kan led till sanktionsavgifter enligt cybersäkerhetslagen

Cybersäkerhetslagen kräver dokumentation. Sanktionsavgifter NIS2

Tillsynsmyndigheten utför tillsyn. Väsentliga entiteter proaktivt tillsyn, viktiga entiteter vid befogad anledning. Säkerhetsrevisioner och säkerhetsskanningar kan ske.

För tillsynen ska ni leverera information som visar att ni följer lagen. Det kan kännas byråkratiskt. Men, om ni dokumenterar under säkerhetsarbetet så blir det både ett verktyg för analys och bevis av säkerhet.

Ni i ledningen måste skapa effektiva rutiner för analys och dokumentation. Ension visar på denna site hur du skapar affärsdriven säkerhet, med AI och modell.

Sanktionsavgifter NIS2

Om ni inte följer cybersäkerhetslagen så riskerar ni ekonomiska sanktioner. Sanktionsavgifter NIS2:

  • Väsentliga enheter: Max 10 miljoner EUR eller 2 % av global omsättning, beroende på vilket som är högst.
  • Viktiga enheter: Max 7 miljoner EUR eller 1,4 % av global omsättning, beroende på vilket som är högst. 

Säkerhetsåtgärder, lednings behov av kunskap om dessa

Säkerhetsåtgärderna skapar motståndskrft och kontinuitet i din affär

Säkerhetsåtgärder

  1. Strategi riskanalys och cybersäkerhet
  2. Incidenthantering
  3. kontinuitetshantering och krishantering,
  4. Säkerhet i leveranskedjan
  5. Säkerhet vid förvärv, utveckling och underhåll
  6. Strategi för att mäta effektivitet i säkerhet
  7. Praxis för cyberhygien och utbildning
  8. Strategi för kyptografi och kryptering,
  9. Personalsäkerhet, och hanterng av tillgångar
  10. Autentisering, säker kommunikation.

Du ska vidta lämpliga och proportionella åtgärder. Dessa säkerhetsåtgärder ska hantera risker som hotar nätverks- och informationssystem. I cybersäkerhetslagen anges 10 säkerhetsåtgärder som åtminstone ska innefattas.

Redan i första säkerhtsåtgärden krävs en strategi för riskanalys. Riskanalysen använder för att bedöma vilka säkerhetsåtgärder som är lämpliga och proportionella. .

Genomförandeförordningen för NIS2 detaljerar de 10 säkerhetsåtgärderna i 13 riskhanteringsåtgärder. Detaljkraven är mycket lika kraven i ISO 27001. Ensions ramverk safety & security by design är spårbart mot NIS2 genomförandeförordning, ISO 27001 och ISO 61508.

Resiliens i din affär är enkelhet, här en systematiserng av säkerhetsåtgärderna

Säkerhetsåtgärderna strukturerat temavis

Jag vet, det är lite krångligt. Se det så här: Lagens 10 säkerhetsåtgärder är kraven som femstegsprocessen implementerar. Genomförandeförordningens tretton åtgärder är en detaljeriing. Så för att skapa enkelhet och säkerhet så sorterar vi säkerhetsågärderna i fyra teman ennligt bilden. Nedan hittar du alla kraven, beskrivna på dessa fyra teman

Styrande säkerhetsåtgärder: policys

1. Strategier för informationssystemens säkerhet (Säkerhetsåtgärder 1)

NIS2 Riskhanteringsåtgärd a, strategier för riskanalys och informationssystemens säkerhet

För ledningen är policyn sättet att styra med högnivåkrav. "Policy för säkerhet i nätverks- och informationssystem". Policyn ska komplettera affärsstrategi och mål och beskriva principer och mål för hur säkerhet hanteras i nätverks- och informationssystem;

Ni som träffas av lagen har nog en säkerhetspolicy. Den behöver ni se över så den uppfyller cybersäkerhetslagen. Ni ska utforma policyn efter ert sammanhang, för er affär.

2. Riskhanteringsåtgärd 1. Strategier för riskanalys.

NIS2 Riskhanteringsåtgärd a, strategier för riskanalys

Vem är i centrum, måsen, viggen eller kraftledningen? Vad händer när viggen kör in i kraftledningen? Allriskansatsen tar i en viss kontext hänsyn till alla risker, i den kontexten.

I cybersäkerhet skyddas IT-systemen mot t ex stöld, brand, systemfel, mänskliga misstag, allt som kan störa samhällsviktiga tjänsters funktion. Riskanalysen med allriskansats ska ta hänsyn till detta. Affärsmodellen är er kontext, det cyberrisker för er affär som analyseras

Strategier för att bedöma effektiviteten i riskhanteringsåtgärderna (Säkerhetsåtgärd 6)

Strategier för att bedöma effektiviteten i riskhanteringsåtgärderna

För att veta att säkerhetssystemet fungerar krävs att systemet övervakas, mäts, analyseras och utvärderas. En intern revision tar reda på för att veta att du uppfyller kraven. Både egna krav och krav från standarder.

Här har ni i ledningen ett stort ansvar, hur ska ni annars kunna ta ansvar för cybersäkerheten om ni inte vet att säkerhetsåtgärderna fungerar. När ni gör det får ni reda på att era tjänster i kunderbjudandet fungerar

Läs om ISO 27001 kapitel 9

Strategier och förfaranden för användning av kryptografi och kryptering (Säkerhetsåtgärd 8).

NIS2 Riskhanteringsåtgärd h. Strategier och förfaranden för kryptografi och kryptering

Kryptering är att göra information svårläslig för alla som inte ska kunna läsa den. Det är lätt för dig i ledningen att förstå att affärshemligheter måste hållas hemliga.

Cybersäkerhetslagen kräver att ni ska ha strategier och förafaranden för användande av kryptografi. En policy för kryptografi styr upp hur ni ska skydda information.

Att läcka information oavsiktligt skadar kundförtroende och era affärer.

Strategier för åtkomstkontroll (Säkerhetsåtgärd 8 & 10)

NIS2 Riskhanteringsåtgärd i & j. Säkrade lösningar för kommunikation och lösningar för autentisering.

I det digitala samhället vi lever i är digital kommunikation en förutsättning. Vi är vana vid att vi får att kvitto på köpet från banken dirket efter köpet. Det är mycket kommunikation som denna som är nödvändig för att samhällsviktiga funktioner ska fungera tillfredställande.

Riskhateringsåtgärder ska när så är lämpligt innefatta lösningar för multifaktorautentisering eller kontinuerlig autentisering. Röst-, video- och textkommunikationerska vara säkra, inklusive säkrade nödkommunikationssystem.

Strategier för tillgångsförvaltning (Säkerhetsåtgärd 9).

NIS2 Riskhanteringsåtgärd i. Personalsäkerhet, strategier för åtkomstkontroll och tillgångsförvaltning

En IT-tillgång kan förenklat definieras som hårdvara, mjukvarusystem eller information. Tillgångshantering är processen att säkerställa att organisationens tillgångar registreras, används, underhålls och uppgraderas rätt.

För mig som pilot är det enkelt, viss information är hemlig t ex flygplanprestanda. Hemlig information kvitteras ut när jag börjar. Den ska användas i mitt arbete. Den rättas vid ändringar och lämnas in när jag slutar.

Ni i ledningen anvarar för att motsarande rutiner finns.

Värdekedjans säkerhetsåtgärder

Säkerhet i leveranskedjan (Säkerhetsåtgärd 4).

NIS2 riskhanteringsåtgärd d. Säkerhet i leveranskedjan

När ni i ledningsgruppen kliver ombord på SAS fygplan på Arlanda förutsätter ni att allt är säkert, fygplan från Airbus, flygmotorer från Rolls Royce o s v.

Säkerhet i keverantörskedjan för cybersäkerhet är samma sak. Leverantörerna ska ha cybersäkra tjänster och du ska ha cybersäkra integrationer med dessa.

Kraven i cybersäkerhetslagen löser ni genom avtal och tillsyn. I avtalet måste det finnas krav du kan verifiera och villkor för att leverantören tar kostnader för sanktioner om leverantören inte sköter sig.

Säkerhet vid förvärv, utveckling och underhåll (Säkerhetsåtgärd 5).

NIS2 riskhanteringsåtgärd 4. Säkerhet vid förvärv, utveckling och underhåll

Säkerhet i utveckling är en självklarhet inom t ex flyg, järnväg, bilar, medecinsk teknik m m. Här finns  standarder som oftast grundar sig på ISO 61508.

Säker utveckling, safety & security by design, bygger in säkerhet i uvecklingsarbetet, i systemets hela livscykel.

Förvärv, utveckling, underhåll, underleverantörer. Säkerhet, inte starkare än den svagaste länken. Tänk, du ska flyga.

Säkerhetsåtgärder personal & miljö

Grundläggande praxis för cyberhygien och utbildning i cybersäkerhet (Säkerhetsåtgärd 7).

NIS2 Riskhanteringsåtgärd g. Praxis för cyberhygien och utbildning i cybersäkerhet

Cyberhygien är de metoder och procedurer som individer och organisationer använder för att upprätthålla motståndskraft mot cyberhot. Cyberhygien omfattar rutiner för bland annatt ex uppdatering av programvara, byte av lösenord, styrning av användarkonton.

Sverige tar fram en vägledning om god praxis och kontroll för cyberhygien som riktar sig till medborgare, intressenter och entiteter. Börja där.

Ledningen har stort ansvar att föregå med gott exempel. Ledningen ska skapa den säkerhetskultur som finns i flyg.

Personalsäkerhet (Säkerhetsåtgärd 9).

NIS2 Riskhanteringsåtgärd i. Personalsäkerhet enligt cybersäkerhetslagen & NIS2 genomförandedirektiv

All personal, inklusive leverantörer, ska ni först bakgrudskontrollera och sedan ska ni se till att de förstår och följer era säkerhetsregler. Ni ska varken ha spioner, sabotörer eller felaktigt beteende hos personalen.

Målet är att minska risken för cyberattacker genom att  alla i organisationen bidrar till säkerheten. Dessutom ska endast pålitlig personal har se känslig information.

För er i ledningen är det här enkelt, ni är vana, men ni måste säkra detta i hela organisationen: Ni sk forma en säkerhetskultur där säkerhet är allas angelägenhet.

Miljö och fysiskt säkerhet (Säkerhetsåtgärd 3, 5, 9 & 10).

Cybersäkerhetslagen och nis2 genomförandeakt kräver Noaks datahall

Noaks datahall skyddar miljön för dina tjänster. IT-systemen ska skyddas mot fysiska hot. Detta inkluderar säkra försörjningstjänster och skydd mot naturkatastrof. Försöjningstjänster kan vara el eller vatten. Naturkatastrof kan vara vara skogsbrand eller översvämning.

För detta krävs beredskapsplaner och att säkra byggnader och utrustning mot obehörig åtkomst. 

Med detta detta skapar ni kontinuitet och minskar skadekostnaderna. Kunder och intäkter säkras.

Säkerhetsåtgärder för att hantera incidenter

Incidenthantering (Säkerhetsåtgärd 2)

NIS2. Riskhanteringsåtgärd b. Cybersäkerhetslagen Säkerhetsåtgärd 2. Incidenthantering

Incidenthantering är åtgärder som syftar till att förebygga, upptäcka, analysera, begränsa eller reagera på och återhämta sig från en incident. 

För mig som pilot handlar det om att ta hand om elfel eller motorstopp, förberedelsen är checklistor och träning. Jag kan fortfarande motorstopp efter start utantill.

För att klara detta effektivt måste du som ledare se till att rutiner för incidentrapportering samordnas och införs.

4. Säkerhetsåtgärd 3. Driftskontinuitet / kontinuitetshantering

NIS2 Riskhanteringsåtgärd 2. Driftskontinuitet / kontinuitetshantering

MCF: "Kontinuitetshantering handlar om att planera för att upprätthålla sin verksamhet på en tolerabel nivå"

I flygexemplet är inte fokus på flygplanet, utan transport av 250 passagerare från A till B. Precis som jag har en checklista för motorstopp, har flygbolaget en plan för hotell, mat och transport ordnas för passagerarna.

För er i ledningsgruppen att planera för händelser. Om det falerar, ta steget fram och agera för att skapa förtroende.

Läs mer

Cybersäkerhetskollen, hur bra är du?

Cybersäkerhetskollen hur bra är du på säkerhetsåtgärder

Cybersäkerhetskollen är ett verktyg från MSB som hjälper organisationer att mäta mäta säkerhetsåtgärder.

Verktyget består av fyra delar: Infosäkkollen, It-säkkollen, Ot-säkkollen och Leveranskedjekollen.

Resultaten används för att skapa en nationell lägesbild. Deltagande organisationer bidrar till ett säkrare Sverige och kan få företräde till MSB:s rådgivning.

Ension är konsult och expert på cybersäkerhetslagen

Krav på säkerhet kräver expertis. Ulf är expert på cybersäkerhetslagen och safety by design. Han har arbetat med säkerhet i utveckling och operativt, som expert och ledare.

För Ulf är cybersäkerhet som annan säkerhet: det gäller att uppnå safety, en säker funktion, inte bara security, säkerhetsskydd. Flygplan som står stilla på marken är det säkraste som finns, men saknar funktion.

FAQ: Allt du behöver veta om Cybersäkerhetslagen (NIS2)

  • 1. Vad är skillnaden mellan NIS2 och cybersäkerhetslagen?

    Svar: NIS2 är ett EU-direktiv som sätter den gemensamma ribban för cybersäkerhet i Europa. Cybersäkerhetslagen (CSL) är den svenska lagen som trädde i kraft den 15 januari 2026 och som gör direktivet till gällande rätt i Sverige. Det är alltså CSL ni ska följa och som svenska tillsynsmyndigheter (t.ex. MSB) granskar.

  • 2. Vilka verksamheter omfattas av den nya lagen?

    Svar: Lagen omfattar 18 sektorer som delas in i "högkritiska" (bilaga 1) och "andra kritiska" (bilaga 2). Som huvudregel omfattas alla medelstora och stora företag (≥50 anställda eller ≥10 miljoner euro i omsättning) inom dessa sektorer. Vissa verksamheter, såsom offentlig förvaltning och leverantörer av digital infrastruktur, omfattas oavsett storlek.

  • 3. Vad innebär "väsentlig" respektive "viktig" verksamhetsutövare?

    Svar: Skillnaden ligger främst i tillsynens omfattning. Väsentliga aktörer (ofta stora bolag i högkritiska sektorer) står under proaktiv tillsyn, medan viktiga aktörer granskas reaktivt (vid misstanke om fel). Sanktionsnivåerna skiljer sig också åt (2 % respektive 1,4 % av omsättningen).

  • 4. Vilket personligt ansvar har ledningen och styrelsen?

    Svar: Cybersäkerhetslagen ställer krav på att ledningen tar aktivt ansvar. De måste godkänna riskhanteringsåtgärder, övervaka implementeringen och genomgå obligatorisk utbildning. Vid allvarliga brister kan befattningshavare förbjudas att inneha ledningsfunktioner.

  • 5. Hur ser tidsplanen för incidentrapportering ut?

    Svar: Vid en betydande incident gäller en strikt tidslinje:

    • Inom 24 timmar: En tidig varning till tillsynsmyndigheten.

    • Inom 72 timmar: En fullständig incidentanmälan med detaljer.

    • Inom en månad: En slutgiltig rapport med orsak och åtgärder.

  • 6. Hur höga är sanktionsavgifterna i Sverige?

    Svar: För väsentliga aktörer är maxbeloppet det högsta av 10 miljoner euro eller 2 % av den globala årsomsättningen. För viktiga aktörer gäller 7 miljoner euro eller 1,4 %. För offentliga aktörer i Sverige är taket fastställt till 10 miljoner kronor.

  • 7. Krävs det särskild utbildning för ledningsgruppen?

    Svar: Ja. Enligt 2 kap. 4 § i cybersäkerhetslagen ska ledningen för en verksamhetsutövare genomgå utbildning om säkerhetsåtgärder. Syftet är att ge ledningen tillräcklig kunskap för att kunna identifiera risker och fatta beslut om investeringar i säkerhet.

  • 8. Hur hanterar man säkerhet i leveranskedjan (Supply Chain)?

    Svar: Ni ansvarar inte bara för er egen säkerhet utan även för era leverantörers. NIS2 kräver att ni utvärderar cybersäkerheten hos era partners och inkluderar säkerhetskrav i upphandlingar och avtal. Detta inkluderar sårbarhetshantering och säkerhet i utvecklingsprocesser.

  • 9. Vad händer om vi redan följer GDPR eller säkerhetsskyddslagen?

    Svar: Cybersäkerhetslagen kompletterar dessa. Om ni omfattas av säkerhetsskyddslagen (Säkerhetskänslig verksamhet) har den ofta företräde. För finansiella bolag har DORA-förordningen företräde. Det är viktigt att göra en lagrumskartläggning för att se vilken lag som styr vilken del av er verksamhet.

  • 10. Hur anmäler vi vår verksamhet till myndigheterna?

    Svar: Verksamhetsutövare som omfattas av lagen är skyldiga att registrera sig. Myndigheten för civilt försvar (MCF) tillhandahåller en anmälningsportal. Ni ska uppge sektorer, kontaktuppgifter och om ni bedömer er vara väsentliga eller viktiga.

Läs mer …Cybersäkerhetslagen (NIS2). Krav & fem steg för efterlevnad

  • Träffar: 56447

Safety & Security by design, NIS2 efterlevnad DevSecOps

Safety & Security by design, NIS2 efterlevnad DevSecOps

Safety By Design / Security By Design i sex steg mot säkerhet i utveckling

Att möta kraven i NIS2 / Cybersäkerhetslagen kräver mer än traditionell IT-säkerhet. NIS2 kräver spårbarhet, systematisk riskkontroll och bevisad säkerhet.

Security by Design applicerar ingenjörskonst på digitala system. Hot- och felmodellering via t ex HAZID/HAZOP skapar en säker systemarkitektur med säkerhetskraven i grundkonstruktionen, precis som inom flygsindustrin. Du går inte ombord på ett flygplan som inte är bevisat säkert. Som CTO / CIO ska du vara lika kaxig.

Innehåll

Security by Design ett krav i cybersäkerhetslagen

Denna guide presenterar Safety & Security by Design och DevSecOps integreras med cybersäkerhetslagens krav i utvecklingsprocessen. I sex steg omvandlar du säkerhet från en kostnad till en konkurrensfördel. Affärsdriven cybersäkerhet som skyddar kärnan i er affärsmodell med robusta system och regelefterlevnad.

För en CTO/CIO innebär guiden ett sätt att minimera risk och leverera bevisad säkerhet. Detta stärker både kundrelationer och marknadensposition . Jag berättar med hur du gör med min erfarenhet som ingenjör, pilot och utveckling från signalsystem för järnväg.

Processen för Safety & security by design är spårbar mot NIS2, NIS2 genomförandeförordning, ISO27001 samt IEC 61508. Det har jag fixat åt er.

Pilotens kommentar: Från Luftvärdighet till Cybervärdighet

Som pilot lär man sig snabbt att säkerhet inte är något man lägger till i efterhand. Ingen kliver ombord när teknikerna står och tejpar fast reservmotorn precis innan start. Ett flygplans luftvärdighet bygger på att varje system är designad för att fungera säkert, redan på ritbordet. I den digitala världen har vi  cybervärdighet. Idag ser vi att alltför många organisationer lappar och lagar system i efterhand. Inbyggd säkerhet saknas. Genom att tillämpa Safety & Security by Design skapar vi cybervärdiga organisationer och system. Piloten är nöjd

Vad är safety och security by design?

Vad är skillnaden på Safety och Security?

Vi använder ordet säkerhet på svenskan. Men det är viktigt att skilja på safety och security:

  • Safety handlar om att skydda människa och miljö från systemfel.
  • Security handlar om att skydda systemet från angrepp utifrån.

Cybervärdighet, vad NIS2 kräver, kräver båda. Felen som upptråder kan vara av två olika typer.

  • Systematiska fel: Beror på "fel i tanken" (programvara/design) och förhindras genom bra processer.
  • Hårdvarufel: Beror på "fysiskt slitage" (hårdvara) och hanteras genom redundant design och beräkningar.

För cybersäkerhet krävs båda, då blir din organisation cybervärdig. Inom IT kan kan förmågan att identifiera systematiska fel variera. Är kafka säkert eller kafka?

Safety & Security by Design skapar inbyggd säkerhet genom säker systemutveckling

Cybersäkerhetslagen ställer krav på att tjänsterna i din affärsmodell är cybersäkra

Säkerhet genom design är en proaktiv metod som integrerar säkerhetsaktiviteter i hela designprocessen.  Istället för att i efterhand sätta in skyddsåtgärder, fokuserar metoden på att minimera risker genom att förutse, upptäcka och hantera risker innan de inträffar.

En preliminär riskanalys identifierar vad som behöver skyddas. Sedan görs en riskanalys mot system och organisation så att säkerhetsfunktioner och säkerhetskrav kan tas fram. Efter att alla krav implementerats och verifierats levereras säkra system

Varför safety och security by design?

Affärsmodellen ska ha ett säkert erbjudande och säker vinstekvation, safety by design

Cybersäkerhetslagen ställer krav på att tjänsterna i din affärsmodell är cybersäkra

Cybersäkerhetslagen kräver att din affärsmodells tjänster är cybersäkra. Affärsmodellen ska klara sig i cyberspace. Om du skapar värde trots angrepp från cyberspace blir du starkare, du har en  resilient affär.

Detta kräver säkerhet vid förvärv, utveckling och underhåll av system och organisation. Med safety och Security by Design får du dina tjänster att leverera, till kunder och dig.

Cyberattacken är ett skott mitt i hjärtat på affärsmodellen. Affärsmodellen är bra att utgå ifrån i för att klara lagen.

Cybersäkerhetslagen kräver säker systemutveckling, Security by Design

Samhället sätter upp och har satt upp regelverk för att skydda oss mot alla dessa hot. Andra exempel än cybersäkerhetslagen säkerhetsskyddslagen, Digital Operational Resilience Act (DORA) och luftfartslagen.

Cybersäkerhetslagen ställer krav på säkerhet vid förvärv, utveckling och underhåll. Safety och Security By Design är ett sätt att implementera dessa krav. En stor del av Cybersäkerhetslagen kan implementeras på detta sätt.

Lär dig cybersäkerhetslagens krav

Security by design, 61508 & DevSecOps

Cybersäkerhet och funktionssäkerhet. ISO 27001, IEC 62443 och IEC 61508

Inom cybersäkerhet och funktionssäkerhet finns internationella standarder för både av beställare och leverantörer. För cybersäkerhet ISO 27001 och IEC 62443, för säkerhetskritiska system IEC 61508. Baserat på IEC 61508 finns också specialstandarder t ex bilar (ISO 26262), processindustri (61511) och järnväg (EN 50128 and EN 50657).

Säkerhet genom design är säkerhet tillsammans med designarbetet

Efterlevnad av cybetsäkerhetslagen med Security och safety by design

ISO 27001 hanterar security, att stänga ute hot. ISO 61508 hanterar safety, säkerheten att systemet fungerar. Med security vill du uppnå safety, säkerheten att det fungerar. Det är inte ISO 27001 så inritad på.

ISO 61508 beskriver safety by design, hur du ser till att systemet alltid fungerar. ISO 27002 innehåller krav på säker utvecklingslivscykel, säkerhetskrav för applikationer, säker arkitektur och säker kodning. Krav på ISO 61508.

Den här siten följer för utveckling strukturen i ISO 61508 tillsammans med ISO 15288.

DevSecOps och "shift left" är DevOps med ISO 27000 och 61508, DevOps med cybersäkerhetslagen

DevOps / DecSecOps och cybetsäkerhetslagen

DevSecOps är mindre definiera än SAFe. Detta gör en analys relaterat ISO 27001 svår. Här bredvid ser du var kapitlen i ISO 27001 ligger relaterat DevOps. ISO 61508 täcker alla faser i sytemutveckling.

DevSecOps syftar till att utveckla och drifta säkra IT-system. ISO 27001 syftar till informationssäkerhet och  ISO 615008 syftar till funktionell säkerhet. I den här artikeln beskriv hur du bedriver säker utveckling

Läs om agilt arbete och säkerhet

DevSecOps med Safety and Security by Design, bryggan till modern mjukvaruutveckling

Vad blir resultatet? En exakt, funktionell kravspecifikation som sömlöst kan integreras i er DevSecOps-pipeline. Utan en gedigen arkitektur i botten blir DevSecOps bara kosmetika. Med vår metod skapar ni förutsättningarna för Continuous Compliance (kontinuerlig efterlevnad) – där automatiserade säkerhetsverktyg i realtid kan bevisa att er kod och era underleverantörer (via SBOM) strikt följer uppsatta lagkrav innan något driftsätts.

Hur implementerar man DevSecOps enligt NIS2?

Många plattformar säljer DevSecOps som en mjukvara, men det är en metod. DevSecOps och "shift left" är i praktiken DevOps kombinerat med rigorösa standarder som ISO 27000 (informationssäkerhet) och IEC 61508 (funktionell säkerhet). Genom att integrera kraven från Cybersäkerhetslagen i utvecklingsprocessens alla faser – från planering till driftsättning och övervakning – syftar DevSecOps till att automatiskt utveckla och drifta bevisat säkra IT-system.

Safety & security by design, spårbart mot NIS2 och standarder.

Process för säkerhet genom utveckling, safety by design

Processen här för safety och security by design grundar sig på ISO 27001, ISO 27005, IEC 61508 och ISO15288. Syftet är att definiera och sätta krav mot aktiviteter i processen för säker systemdesign. 

Security by Design enligt cybersäkerhetslagen

Säkerhet genom design skapar säkerhet vid ritbordet istället för efter problem uppstått, Bevisat säkra system.. Processen för Security by Design har sex steg:

  1. Kontext för system och organisation
  2. Preliminär riskanalys, identifiera kritiska system
  3. Policy för system och organisation
  4. Riskanalys system och organisation
  5. Säkerhetsfunktioner med säkerhetskrav
  6. Bevisa säkerhet genom dokumetation och test.

Krav på riskhanteringsåtgärder enligt NIS2 Artikel 21

Security by Design enligt cybersäkerhetslagen

Enligt Artikel 21 ska verksamheter som träffas av NIS2 implementera tekniska, driftsrelaterade och organisatoriska åtgärder utifrån ett allriskperspektiv. Åtgärder ska dessutom vara proportionerliga i förhållande till verksamhetens riskexponering.

Bilden illustrerar hur Ension bryter ner lagkrav till en konkret spårbar modell. Denna kan sedan med hjälp av standarder och genomförandeförordning med samma spårbara modellerande brytas ner till processer med detaljerade aktiviteter. Allt spårbart mot NIS2

Från strategi till bevis, spårbarhet mot NIS2 och standarder

Security by Design enligt cybersäkerhetslagen

Hur säkerställs då att dina processer möter kraven i NIS2, dess genomförandeförordningar, ISO 27001/27002 samt IEC 61508? Svaret ligger i att knyta ihop strategier från NIS2 med den tekniska verkligheten. Här visas hur den andra aktiviteten preliminär riskanalys, spåras mot standarder, genomförandeförordning och till slut NIS2.

Det innebär inte bara en obruten röd tråd genom hela processen, om du följer processen beskriven på denna site får du även en spårbarhet i resultaten: en modell i Archimate som bevisar din efterlevnad av NIS2.

1. Kontext för system och organisation

Cybersäkerhetslagen ställer indirekt krav påen process för kontextanalys enligt ISO27001

Första steget i Security by Design är att ta reda på vad som måste ha säker design. I detta tar du först reda på om du träffas av cybersäkerhetslagen. Grunden är ditt erbjudande. Detta är din kontext för cybersäkerhet.

I affärsmodellen kan du se vilka värden / tjänster som ditt företag erbjuder kunder och partners. Du kan även se hur dina partners nyttjar dem för att ni tillsammans ska leverera värden / tjänster till kunden.

Så skapar du kontexten

Artikeln beskriver hur man genomför en kontextanalys (även kallad förstudie) inom cybersäkerhet och informationssäkerhet. Detta är det första och mest grundläggande steget för att bygga ett ledningssystem för informationssäkerhet (LIS). Huvudpoängen är att man måste förstå verksamhetens unika sammanhang, förutsättningar och behov innan man börjar skapa policys eller implementera tekniska säkerhetsåtgärder. Processen som beskrivs är agil och syftar till att definiera intressenter, deras krav, göra en första riskanalys och avgränsa säkerhetssystemet.

Den stegvisa metoden för kontextanalys

Artikeln presenterar en konkret, stegvis metod för att genomföra analysen:

  1. Hitta intressenterna: Identifiera alla relevanta parter som påverkas av eller har ett intresse i säkerhetssystemet. Det kan vara allt från kunder och anställda till ägare, partners och myndigheter.

  2. Definiera intressenternas krav: Fastställ vilka specifika krav och förväntningar varje intressent har på organisationens säkerhetsarbete.

  3. Genomför en SWOT-analys: Analysera organisationens Styrkor, Svagheter, Möjligheter och Hot i förhållande till affärsmodellen och förmågan att möta intressenternas krav.

  4. Genomför en preliminär riskanalys: Gör en första, översiktlig analys av faror och risker. Detta hjälper till att förstå de största hoten och att kunna göra en relevant avgränsning av säkerhetssystemet.

  5. Definiera avgränsningar: Specificera tydligt vad som ska ingå i säkerhetssystemet (dess "scope"). Detta görs ofta i två steg: först för en MVP (Minimum Viable Product, en första fungerande version) och sedan för en BIP (Business Implementing Product, en mer komplett version integrerad i verksamheten).

Kontext enligt Cybersäkerhetslagen och ISO 27000

Artikeln kopplar direkt till de formella kraven i både Cybersäkerhetslagen (som bygger på EU:s NIS-direktiv) och standarden ISO 27001.

  • ISO 27001: Standarden kräver uttryckligen (i kapitel 4) att en organisation måste "bestämma sin kontext". Det innebär att man systematiskt måste identifiera interna och externa faktorer samt intressenters krav som är relevanta för informationssäkerheten. Metoden som beskrivs i artikeln är ett praktiskt sätt att uppfylla just detta krav.

  • Cybersäkerhetslagen: Lagen ställer krav på att leverantörer av samhällsviktiga tjänster vidtar "lämpliga och proportionerliga" åtgärder för att hantera risker. För att kunna göra en korrekt riskbedömning och implementera sådana åtgärder måste organisationen först förstå sin egen verksamhet och vilka skyddsvärden som måste prioriteras. Kontextanalysen som artikeln beskriver är precis den process som ger denna nödvändiga förståelse för att kunna leva upp till lagens krav.

Skapa en kontextanalys för din organisation

2. Preliminär riskanalys

Cybersäkerhetslagens riskanalys av system och organisation

Den preliinära faro och riskanalysen skapar grunden för analys av om du träffas av cybersäkerhetslagen. Dessutom skapar preliminära riskanalysen tillsammans med övriga kontextanalysen grunden för säkerhetspolicy.

Indata till preliminära riskanalysen är affärsmodellen, värdekedjor, verksamhets och systemarkitektur. Resultatet av riskanalysen är prioriterade risker syftande till att skapa en säkerhetspolicy för effektiv riskhantering.

Skapa en preliminär riskanalys

Så gör du en preliminär riskanalys

Artikeln presenterar en metod för att genomföra en preliminär faro- och riskanalys i ett tidigt skede av säkerhetsarbetet. Målet är inte att göra en detaljerad teknisk analys, utan att på en övergripande nivå förstå vilka hot och risker som finns mot organisationens affärsmodell. Denna typ av analys är avgörande för att kunna fatta strategiska beslut, utforma relevanta säkerhetspolicyer och avgöra om och hur organisationen påverkas av lagstiftning som Cybersäkerhetslagen. Analysen ger ledningen ett beslutsunderlag för att kunna avgränsa och prioritera det fortsatta säkerhetsarbetet.

Den stegvisa metoden för preliminär riskanalys

Artikeln beskriver en strukturerad process i fem steg för att genomföra analysen, stött av ai:

  1. Identifiera faror ur ett blackbox-perspektiv: Du ser på verksamheten utifrån, identifierar och analyserar potentiella faror och hot,

  2. Definiera samhällsviktiga tjänster: Utifrån de identifierade farorna analyseras vilka av organisationens tjänster som kan anses vara samhällsviktiga.

  3. Analysera faror inifrån: Här skiftar perspektivet till en intern analys av de egna processerna genom systemen för att hitta vad som kan leda till farliga händelser.

  4. Kombinera analyserna i en syntes: Resultaten från det yttre perspektivet och det inre kombineras för att skapa en helhetsbild av riskerna, deras orsaker och potentiella konsekvenser, inklusive komplexa hybridattacker.

  5. Fastställa risknivå och prioritera: Slutligen bedöms riskerna utifrån sannolikhet och konsekvens och en prioriteringsmodell där du väger riskens påverkan på olika områden som samhällsviktiga tjänster, personlig integritet, kundnöjdhet och intäkter.

Kontext enligt Cybersäkerhetslagen och ISO 27000

Metoden är direkt kopplad till kraven i både lagstiftning och standarder.

  • ISO 27001: En av grundpelarna i ISO 27001 (kapitel 6.1.2) är kravet på att genomföra en process för riskbedömning av informationssäkerhet. Metoden som beskrivs i artikeln – att identifiera, analysera och utvärdera risker – är ett praktiskt exempel på hur man kan initiera och uppfylla detta krav. Resultatet av analysen utgör grunden för den efterföljande riskhanteringen som standarden också kräver.

  • Cybersäkerhetslagen (NIS/NIS2): Lagen kräver att berörda organisationer ska genomföra riskanalyser och vidta åtgärder baserat på dessa. Den presenterade metoden är särskilt relevant eftersom den explicit inkluderar steget att identifiera samhällsviktiga tjänster och bedöma risker mot dessa. Genom att följa stegen kan en organisation systematiskt arbeta sig fram till det underlag som behövs för att visa att man uppfyller lagens krav på en riskbaserad säkerhetsstrategi.

Gör en preliminär riskanalys för din organisation

3. Policy för system och organisation

Cybersäkerhetslagens process för säkerhetspolicy

Strategier för säkerhet krävs i cyberesäkerhetslagen med detaljerade krav i NIS2 genomförandeförordning.

I termer av ISO 27001 är det en säkerhetspolicy som krävs. Det som gjorts i genomförandeförordningen är att formulera om skrivningerna i ISO 27001. Dessutom har man rört ihop ISO 27001 och ISO 27002

Här är en process för att ta fram en säkerhetspolicy som följer cybersäkerhetslagen, SO 27000 och ISO 61508.

Läs mer

Så skapar du en policy

Artikeln betonar att en säkerhetspolicy är ett fundamentalt styrdokument och en strategisk avsiktsförklaring för en organisations cybersäkerhetsarbete. Den fungerar som en kompass som vägleder beslut och säkerställer att hela organisationen arbetar mot samma mål för att skydda sina digitala tillgångar och tjänster. Policyn ska vara direkt kopplad till organisationens affärsmodell, riskbild och de lagkrav som finns. Artikeln använder talande exempel, som ett stridsflygplan och ett fiktivt hybridangrepp, för att illustrera hur en tydlig policy skapar förutsättningar för snabb och korrekt respons vid en kris.

Den stegvisa metoden för att skapa en säkerhetspolicy

Artikeln presenterar en strukturerad process i flera steg för att utveckla och implementera en effektiv säkerhetspolicy:

  1. Skapa strategi med TOWS-analys: Utifrån en tidigare gjord SWOT-analys (styrkor, svagheter, möjligheter, hot) skapas konkreta strategier. Exempelvis kan man använda organisationens styrkor för att möta externa hot.

  2. Definiera säkerhetsmål: Baserat på strategierna sätter man upp specifika, mätbara, uppnåeliga, relevanta och tidsbestämda (SMART) mål för säkerhetsarbetet.

  3. Sätt krav mot policyer: Konkreta säkerhetskrav definieras för att styra mot målen. Här kan man ta hjälp av etablerade ramverk som ISO 27002 för att identifiera relevanta säkerhetsfunktioner och kontroller.

  4. Definiera, godkänn och publicera policyer: Den övergripande säkerhetspolicyn, samt eventuella underliggande och mer detaljerade policyer, skrivs, godkänns formellt av ledningen och publiceras så att den blir tillgänglig för alla berörda.

  5. Kommunicera policyer: Det räcker inte att publicera en policy; den måste aktivt kommuniceras ut i organisationen för att säkerställa att den blir förstådd, accepterad och efterlevd.

Kontext enligt Cybersäkerhetslagen och ISO 27000

Att ha en fastställd säkerhetspolicy är inte bara god praxis, det är ett direkt krav från både lagstiftning och internationella standarder.

  • ISO 27001: Standarden kräver explicit (i kapitel 5.2) att ledningen ska fastställa en informationssäkerhetspolicy. Denna policy måste vara anpassad till organisationens syfte, inkludera säkerhetsmål och visa på ett åtagande att uppfylla krav och ständigt förbättra säkerhetsarbetet. Hela metoden som artikeln beskriver är i linje med kraven i ISO 27001 för att skapa och underhålla en sådan policy.

  • Cybersäkerhetslagen (NIS/NIS2): Lagen kräver att organisationer vidtar lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att hantera risker. En central sådan åtgärd är att ha just en säkerhetspolicy och strategier för informationssystemens säkerhet. Policyn blir det formella beviset på att ledningen tar säkerhetsfrågorna på allvar och har en plan för hur organisationens tillgångar ska skyddas, vilket är kärnan i vad lagen syftar till att uppnå.

4. Riskanalys system och organisation

Cybersäkerhetslagens riskanalys av system och organisation

Riskanalys av system och organisation skapar grunden för sätta krav mot säkerhetsåtgärder i säkerhetssystemet, säkerhetskrav.

Input till riskanalys av system och organisation arkitektur för system och organisation från arkitekturarbetet. Resultatet är prioriterade riskbedömningar som ska ligga till grund för arbetet med att hitta säkerhetsåtgärder och att sätta de säkerhetskrav som är nödvändiga.

Skapa riskanalys system / organisation

5. Säkerhetskrav

Kravställning mot säkerhetsfuntioner i enlighet med cybersäkerhetslagen

Säkerhetskrav är regler och åtgärder som vidtas för att skydda människor, egendom eller information från skada.

Grundat på farliga händelserna bestämmer du först hur den farliga händelsen ska hanteras, säkerhetsfunktionen. Dessa specificeras med funktionella säkerhetskrav.

Sedan specificeras vilka säkerhetskrav detta ger mot det tekniska systemet. Du avslutar med ett verifiera och validera att säkerhetskrav är korrekta.

Genomförandeförordningen ställer krav på analys av säkerhetskrav under specifikations- och designfaserna.

Arkitektur och design delas in i två steg. Steg 1, logisk arkitektur, steg 2 teknisk/fysisk. I den logiska är fukus funktionaliteten som löser de övergripande kraven. I fallet säkerhet är en lista med farliga situationer att förhindra.

Cybersäkerhetslagen och ISO 27000 berättar inte hur det ska gå till men det är ingenjörskonst, specificerat i 61508.

SKAPA FUNKTIONELLA SÄKERHETSKRAV

6. Bevisad säkerhet, beviset på att du är cybervärdig

Process för att bevisa säkerhet och efterlevnad av cybersäkerhetslagen

Bevisat säkra system är en självklarhet i värdigt många branscher.  Bara byråkrati säger du, men säger du det när du ska kliva ombord på flygplanet nästa gång?

Bevis av säkerhet innebär att man visar att system och organisation är säker genom att sammanställa i designarbetet  producerad dokumentation. Har du som jag arbetat modellbaserat är det enkelt. Säkerhetsbevis genereras automatiskt ur modellen. Lätt om en pätt.

Läs Mer

Säkerhet vid utveckling är kontinuerlig förbättring

images/Safety/ISO27001certifiering.png

Säkerhet är inte ett jätteprojekt utan ett kontinuerligt förbättringsarbete. Detta gäller även Safety By Design. Med kunskapen du fått har förbättrar du stegvis din designprocess.

Med kontinuerliga internrevisioner startar högst upp i organisationen och lär dig krypa innan du kan gå. Här beskrivs hur du efter egen ambiton i kontinueriga förbättringscykler skapar bevisad säkerhet.

Läs Mer

FAQ: Safety & Security by Design i praktiken

  • 1. Vad innebär Safety & Security by Design rent konkret?

    Det innebär att säkerhetskrav (Security) och funktionssäkerhet (Safety) integreras som en kärnfunktion i systemets hela livscykel. Istället för att se säkerhet som en efterhandskonstruktion, blir det en del av arkitekturen från dag ett.

  • 2. Vad är den största skillnaden mellan Safety och Security?

    Safety skyddar människa och miljö från fel i systemet (t.ex. att ett bromssystem inte slutar fungera). Security skyddar systemet från externa angrepp (t.ex. att en obehörig tar kontroll över bromssystemet). I moderna uppkopplade system är de två sidor av samma mynt.

  • 3. Varför är det billigare att bygga rätt från början?

    Erfarenheten är att det är många gånger dyrare att rätta ett stort arkitekturfel i ett driftsatt system än att åtgärda det under designfasen. Genom att eliminera sårbarheter tidigt minimerar ni den tekniska skulden.

  • 4. Hur hänger V-modellen ihop med säker systemutveckling?

    V-modellen säkerställer spårbarhet. För varje krav på vänstersidan (design) finns en motsvarande kontroll på högersidan (verifiering). Det gör att ni kan bevisa att systemet faktiskt är så säkert som ni lovat kunderna och myndigheterna. Och, man kan vara agil i V-modellen.

  • 5. Vilka krav ställer NIS2 (Cybersäkerhetslagen) på systemutveckling?

    NIS2 ställer uttryckliga krav på säkerhet vid förvärv, utveckling och underhåll av nätverks- och informationssystem. Det innebär att organisationer som omfattas av lagen måste kunna visa upp processer för säker utveckling och sårbarhetshantering.

  • 6. Kan vi använda AI för att snabba upp utvecklingen och ändå vara säkra?

    Ja, men AI:n är en assistent, inte arkitekten. AI-genererad kod innehåller ofta sårbarheter. Genom att använda Security by Design sätter ni de arkitektoniska ramarna som AI-verktygen måste hålla sig inom, och mänsklig expertis verifierar resultatet.

  • 7. Vad betyder "Least Privilege" i designfasen?

    Det är en grundprincip som innebär att varje del av systemet bara har tillgång till den information och de funktioner som är absolut nödvändiga för dess uppgift. Detta begränsar skadan dramatiskt om en del av systemet skulle bli komprometterad.

  • 8. Hur påverkar "Supply Chain Security" vårt designarbete?

    Ett system är aldrig starkare än sin svagaste länk (ofta en underleverantör eller ett öppet källkodskomponent). Security by Design innebär att ni ställer krav på era leverantörers utvecklingsprocesser och har rutiner för att hantera sårbarheter i tredjepartskod.

  • 9. Hur mäter man "Cybervärdighet"?

    Det mäts genom regelbundna risk- och sårbarhetsanalyser, penetrationstester och genom att verifiera att systemet uppfyller de definierade säkerhetsmålen i V-modellen. Det är en kontinuerlig process, inte en engångshändelse.

  • 10. Hur kommer vi igång med Safety & Security by Design?

    Börja med att göra en kontextanalys och definiera era kritiska tillgångar. Ension hjälper er att sätta upp ramverket, utbilda ledningen och implementera de processer som krävs för att gå från reaktiv brandsläckning till proaktiv kontroll.

Denna sida har finansierats med bidrag från MSB och NCC-SE

Läs mer …Safety & Security by design, NIS2 efterlevnad DevSecOps

  • Träffar: 14562