TPL_YOOTHEME_SKIP_TO_MAIN_CONTENT

Resultatuppföljning

"Success is a journey, not a destination. It requires constant effort, vigilance and reevaluation." - Mark Twain

Lyssna på musiken, styra i nuet, öva, lyssna från salongen, justera, fråga andra om resultatet, hitta nya vägar, ta mot idéer, allt behövs för att det ska bli ett bra resultat för publiken, kunden. 

Det är resultatet som räknas, enligt vilken mätmetod och för vem är ju den snabba motkommentaren. För intressenterna är det givna svaret. Det är uppfyllnaden av intressenternas behov och för detta uppsatta krav som skall mätas, i slutändan, att mäta idén och hur väl du uppnår den.

Mäta kan du göra på olika sätt, att sätta metrics på företeelser i verksamheten som berättar hur väl krav, mål och idé uppfylls. Dessa metrics kan också vara tidsåtgång, att mäta arbetet.

Men, mätningen går i slutändan ut på att ge kunskap för att fatta bra beslut, där är förmågan att skaffa sig kunskap genom andras erfarenhet och din egen väl så viktig, hitta erfarenheter och äta sin egen medicin. 

Mäta idén

Mäta idén, vad du tänkt dig åstadkomma de värden som idén skall skapa

Mäta arbete

Mäta genomfört arbete är det vanliga sättet att mäta. TIdredovisning på lämpligt konto som presenteras relatera budgeterat arbete. En google-sökning på "tidredovisning" eller "varför tidredovisning" gav som enda resultat massa förslag på tidredovisningssystem, med förklaringar på varför dessa var så enkla att redovisa i.

Tidredovisning brukar dyka upp på ett företag samtidigt som man får en ekonomichef, inte för att denne skall redovisa, det är ju svårt med den typen av jobb, utan för att andra ska det, vi måste ju få koll på de skenande IT-kostnaderna.

Traditionellt läggs då projekten upp i ekonomisystemet och redovisning sker en gång i månaden. Perfekt, nu vet vi exakt en gång i månaden hur mycket varje projekt gått åt helskotta, utan att veta vad vi fått ut av projektet.

Det är mycket bra att mäta arbetad tid, mot de väl avgränsade uppdrag som man bedömt resursbehov för, då lär men sig att göra mer korrekta bedömningar nästa gång och planeringsarbetet får en ökad kvalitet. Detta kräver att redovisningen görs mot faktiskt arbete, te tasks man arbetar mot, och när man arbetar mot dessa tasks. 

Erfarenhetsmining

När Ulf arbetade som Viggenpilot så var erfarenhetsmining inbyggt i verksamheten (även fast ordet inte var uppfunnet). Varje flygpass avslutades genom att de som deltagit i övningen, oftast 2-4 flygplan, tillsammans gick igenom upplevelserna av uppdraget.

Varje dag avslutades med en debriefing där hela divisionen gick igenom dagens erfarenheter, flygplanfel och händelser som påverkade flygsäkerheten togs särskilt upp. Vid debriefingen fanns inga hemligheter, att lära sig av andras misstag visste alla var det bästa sättet att bli skickliga piloter och undvika olyckor.

Alla tekniska problem, stora som små rapporterades, säkerhetshändelser hade ett eget anonymt rapporteringssystem. Vissa problem utreddes och analysen återrapporterades till piloterna. Allt för att "produkten" försvara Sverige skulle bli så bra som möjligt med få olyckor.

Erfarenheter kan man skaffa sig på många sätt, men det är inget som kommer av sig självt, det måste ske på ett systematiskt sätt att inhämta dem. Erfarenheter kan man skaffa sig på många sätt:

  • MVP
  • Prototyp
  • Testrealeaser till begränsad grupp
  • Användargrupper
  • Referensgrupp
  • Avvikeserapportering

Alla sätt är bra utom dom dåliga

Resultatdriven utveckling

Resultatdriven utveckling, eller resultatorienterad utveckling, är en strategi där fokus läggs på att uppnå mätbara resultat och mål. Den här angreppssättet är särskilt relevant inom projektledning, företagsutveckling och andra områden där prestation och framsteg mäts genom specifika resultat. Här är några nyckelaspekter av resultatdriven utveckling:

  1. Mätbara Mål och Resultat:

    • Definiera tydliga och mätbara mål: Mål bör vara konkreta och kunna mätas. Detta gör det enklare att bedöma framsteg och uppnå resultat.
  2. Fokus på Verkliga Resultat:

    • Förstår och definiera vad som är viktigt för organisationen: Identifiera de verkliga problemen eller möjligheterna som organisationen står inför och utforma projekt och insatser som direkt adresserar dessa.
  3. KPI:er (Key Performance Indicators):

    • Använd KPI:er för att mäta framsteg: Identifiera och använd nyckeltal (KPI:er) för att mäta och utvärdera prestation och framsteg över tiden.
  4. Användning av SMART-mål:

    • Specifika, Mätbara, Uppnåbara, Realistiska, Tidsbegränsade (SMART) mål: Se till att alla mål följer dessa kriterier för att göra dem tydliga och genomförbara.
  5. Styrning genom Feedback och Utvärdering:

    • Implementera en feedbackmekanism: En viktig del av resultatdriven utveckling är att regelbundet utvärdera och anpassa strategier baserat på insamlad feedback och resultatdata.
  6. Agila Metoder:

    • Använda agila metoder och iterativ utveckling: Agila metoder möjliggör snabb anpassning till förändrade krav och ger en ram för att kontinuerligt uppnå och utvärdera resultat.
  7. Tydlig Kommunikation av Mål:

    • Kommunicera tydligt till alla intressenter: Säkerställ att alla inblandade förstår och är engagerade i de övergripande målen och hur deras insatser bidrar till att uppnå dessa.
  8. Ansvar och Drivkraft:

    • Fördela ansvar och skapa drivkraft för resultat: Tydliggör individuella och kollektiva ansvarsområden, och skapa incitamentstrukturer som stöder att uppnå målen.
  9. Flexibilitet och Anpassningsförmåga:

    • Var beredd att anpassa sig baserat på resultat: Om resultaten visar på behov av förändring eller justering, var flexibel nog att anpassa strategier och åtgärder.

Genom att anta en resultatdriven strategi strävar organisationer efter att förbättra effektiviteten, öka produktiviteten och nå sina övergripande mål på ett mätbart sätt. Detta kräver en noggrann planering, ständig utvärdering och beredskap att anpassa sig till föränderliga omständigheter.