TPL_YOOTHEME_SKIP_TO_MAIN_CONTENT

Vem omfattas av Cybersäkerhetslagen (NIS2)?

Cybersäkerhetslagen / NIS2 berör stora delar av Sveriges organisationer. Processen nedan är ett enkelt sätt se om du träffas av cybersäkerhetslagen och behöver säkra att din verksamhet och affärsmodell är cybersäker.

Cybersäkerhetslagen / NIS2 kan vara svår att tolka. Men nu finns cybersäkerhetslagen och cybersäkerhetsförordningen. När man bryter ner paragrafer och artiklar i sina beståndsdelar blir logiken tydligare. Det har jag gjort åt dig. Här är en genomgång av de centrala stegen i din process för att se om du träffas av cybersäkerhetslagen.

Checklista: Så vet du om er verksamhet träffas av lagen

Processen för att se om du omfattas av cybersäkerhetslagen

Flödesschema för att bedöma om ett företag är en väsentlig eller viktig enhet enligt Cybersäkerhetslagen

Aktiviteterna  i processen för att identifiera hur du träffas av cybersäkerhetslagen

Nedan en kort beskrivning av punkterna i processen.

  1. Verksamhet som träffas oberoende av storlek. Vissa typer av verksamhetsutövare omfattas av cybersäkerhetslagen oavsett deras storlek. Se detaljerad lista i diagrammet som är en sammanfattning av de undantag från storleksregeln som specificeras i Artikel 2, punkterna 2, 3 och 4 i NIS2-direktivet.

  2. Aktiv i en sektor som listas i Bilaga I eller Bilaga II?". För att omfattas av storleksregeln måste en verksamhet vara aktiv inom någon av de 18 sektorer som listas i NIS2-direktivets bilagor. Detta krav återfinns i Artikel 2, punkt 1. Se Bilaga I (Högkritiska sektorer) och Bilaga II (Andra kritiska sektorer).

  3. Steg 3: "Är du stor nog för att träffas?" / "Är verksamheten ett medelstort eller stort företag" Detta är "storleksregeln" som utgör huvudregeln i cybersäkerhetslagen / NIS2. Tröskelvärdena 50 anställda eller en årsomsättning/balansomslutning som överstiger 10 miljoner € definierar ett medelstort företag. NIS2-direktivet hänvisar i Artikel 2, punkt 1 direkt till definitionerna i EU-kommissionens rekommendation 2003/361/EG. Verksamheter som är medelstora eller stora och verksamma i en relevant sektor omfattas alltså.

    Cybersäkerhetslagens detaljer

    Väsentlig eller viktig enhet

    Baserat på resultaten från analysen om du träffas av cybersäkerhetslagen kan du fastställa den slutgiltiga statusen som avgör hur du granskas samt eventuella sanktionsavgifter:

    • Väsentlig enhet: Om verksamheten är ett stort företag (≥250 anställda eller >50 miljoner € i omsättning) OCH verksam i en sektor i Bilaga I; ELLER om den är en kvalificerad tillhandahållare av betrodda tjänster, ett toppdomänregister, en DNS-leverantör, eller en utpekad offentlig förvaltningsenhet.

    • Viktig enhet: Alla andra verksamheter som uppfyllde kraven i Steg 1, 2 eller 3. Detta inkluderar vanligtvis medelstora företag i Bilaga I samt medelstora och stora företag i Bilaga II.

    NIS2 bilaga 1 högkritiska sektorer

    NIS2 bilaga I och Bilaga II delar in verksamheten som träffas i 18 sektorer, högkritiskaoch kritiska sektorer. Se bider och länkar. Sedan delas verksamhetsutövarna i väsentliga och viktiga verksamhetsutövare.

    En verksamhetsutövare klassas generellt som "väsentlig" om den är ett stort företag (≥ 250 anställda eller > 50 miljoner € i omsättning) och är verksam i en sektor i Bilaga I. Vissa av de storleksoberoende enheterna, som kvalificerade tillhandahållare av betrodda tjänster och toppdomänregister, klassas också alltid som väsentliga.

    NIS2 bilaga 1 kritiska sektorer

    Alla andra verksamheter som omfattas av direktivet klassas som "viktiga". Detta inkluderar vanligtvis i Bilaga I samt både medelstora och stora företag i Bilaga II.

    En väsentlig verksamhetsutövare skall granskas proaktivt av tillsynsmyndigheten (t.ex. regelbundna granskningar). Maximal sanktionsavgift är den högsta av 10 000 000 € eller 2 % av den totala globala årsomsättningen

    Viktiga verksamhetsutövare granskas reaktivt. Maximal sanktionsavgift är den högsta av 7 000 000 € eller 1,4 % av den totala globala årsomsättningen

    Detaljerna i cybersäkerhetslagen

    Lagens tillämpningsområde

    3 §. Offentlig sektor

    3 § Lagen gäller för en verksamhetsutövare som är
    1. en statlig myndighet med befogenhet att fatta beslut som påverkar
    fysiska eller juridiska personers rättigheter när det gäller gränsöverskridande rörlighet för personer, varor, tjänster eller kapital, och
    2. en region, en kommun eller ett kommunalförbund.
    De övriga statliga myndigheter som regeringen bestämmer ska också
    omfattas av lagen.

    4 § Sektor och storlek

    4 § Lagen gäller också för en verksamhetsutövare som
    1. omfattas av bilaga 1 eller 2 till NIS 2-direktivet i den ursprungliga 4 lydelsen, men inte av 5 § 4, 6 § eller 7 § 1–3, eller är en enskild utbildningsanordnare med tillstånd att utfärda examina enligt lagen (1993:792)
    om tillstånd att utfärda vissa examina,
    2. är etablerad i Sverige, och
    3. storleksmässigt motsvarar eller är större än ett medelstort företag.

    5 § Verksamhetutövare med betydelse

    5 § Lagen gäller också för en verksamhetsutövare som uppfyller kraven
    i 4 § 1 och 2, om
    1. verksamhetsutövaren är den enda leverantören av en tjänst i Sverige
    som är väsentlig för att upprätthålla kritisk samhällelig eller ekonomisk
    verksamhet,

    2. en störning av den tjänst som verksamhetsutövaren tillhandahåller
    kan ha en betydande påverkan på skyddet för människors liv och hälsa,
    allmän säkerhet eller folkhälsa eller kan medföra betydande systemrisker,
    3. verksamhetsutövaren har särskild betydelse på nationell eller regional
    nivå för en särskild sektor eller typ av tjänst, eller för andra sektorer som
    är beroende av verksamhetsutövaren, eller
    4. verksamhetsutövaren tillhandahåller betrodda tjänster

    6 § kommunikationsnät eller tjänster

    6 § Lagen gäller också för en verksamhetsutövare som i Sverige tillhandahåller allmänna elektroniska kommunikationsnät eller allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster.

    7 § Viktiga tjänster på nätet

    7 § Lagen gäller också för en verksamhetsutövare som har huvudsakligt
    etableringsställe i Sverige eller en företrädare som är etablerad här, om
    verksamhetsutövaren
    1. uppfyller kravet i 4 § 3 eller kraven i någon av 5 § 1–3 och erbjuder
    molntjänster, datacentraltjänster, nätverk för leverans av innehåll, utlokaliserade driftstjänster, utlokaliserade säkerhetstjänster, marknadsplatser
    online, sökmotorer eller plattformar för sociala nätverkstjänster,
    2. är en registreringsenhet för toppdomäner,
    3. erbjuder DNS-tjänster, eller
    4. erbjuder domännamnsregistreringstjänster.

    8 § Väsentlig / viktiga verksamheter

    8 § Som väsentlig verksamhetsutövare räknas
    1. en verksamhetsutövare som är en statlig myndighet,
    2. en verksamhetsutövare som är större än ett medelstort företag och
    som
    a) är en kommun eller en region,
    b) i övrigt omfattas av bilaga 1 till NIS 2-direktivet i den ursprungliga
    lydelsen men inte av 7 § 2 eller 3, eller
    c) är en enskild utbildningsanordnare med tillstånd att utfärda examina
    enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina,
    3. en verksamhetsutövare som avses i 6 § och som storleksmässigt motsvarar eller är större än ett medelstort företag,
    4. en verksamhetsutövare som avses i 7 § 2 eller 3,
    5. en verksamhetsutövare som är en kvalificerad tillhandahållare av
    betrodda tjänster, och
    6. en verksamhetsutövare som räknas som väsentlig enligt föreskrifter
    som har meddelats med stöd av 14 § andra stycket 2.
    Verksamhetsutövare som inte är väsentliga är viktiga verksamhetsutövare.

    Undantag från tillämpningsområde

    9 § Annan lag eller författning

    9 § Om det i lag eller annan författning finns bestämmelser som innehåller krav på säkerhetsåtgärder eller incidentrapportering ska de bestämmelserna gälla om verkan av kraven minst motsvarar verkan av skyldigheterna enligt 2 kap. 3–10 §§, med beaktande av bestämmelsernas omfattning samt vilken tillsyn och vilka sanktioner som är kopplade till kraven i
    bestämmelserna.

    10 § DORA

    10 § Denna lag gäller inte för verksamhetsutövare som har undantagits
    enligt artikel 2.4 i Europaparlamentets och rådets förordning
    (EU) 2022/2554 av den 14 december 2022 om digital operativ motståndskraft för finanssektorn och om ändring av förordningarna (EG) nr
    1060/2009, (EU) nr 648/2012, (EU) nr 600/2014, (EU) nr 909/2014 och
    (EU) 2016/1011 (DORA-förordningen).
    För en verksamhetsutövare som omfattas av DORA-förordningen gäller
    inte skyldigheterna enligt 2 kap. 3–10 §§.

    11 § Säkerhetskänsl & brottsbekämpb

    Säkerhetskänslig verksamhet och brottsbekämpande verksamhet
    11 § Denna lag gäller inte för en statlig myndighet som till övervägande
    del bedriver säkerhetskänslig verksamhet enligt säkerhetsskyddslagen
    (2018:585) eller som till övervägande del bedriver brottsbekämpande
    verksamhet.
    Lagen gäller inte heller för en enskild verksamhetsutövare som enbart
    bedriver säkerhetskänslig verksamhet enligt säkerhetsskyddslagen eller
    som enbart erbjuder tjänster till sådana statliga myndigheter som avses i
    första stycket.
    För andra verksamhetsutövare som till någon del bedriver sådan verksamhet eller erbjuder sådana tjänster som avses i första eller andra stycket
    gäller inte skyldigheterna i 2 kap. 3–10 §§ för den delen av verksamheten.
    Undantagen i första–tredje styckena gäller inte för en verksamhetsutövare som tillhandahåller betrodda tjänster.

    12 § Säkerhetsskyddsklassificerat

    12 § Skyldigheterna att lämna uppgifter enligt denna lag gäller inte uppgifter som är säkerhetsskyddsklassificerade enligt säkerhetsskyddslagen
    (2018:585).

    13 § Undantag i offentlig sektor

    13 § Denna lag gäller inte för regeringen, Regeringskansliet, utlandsmyndigheter, kommittéväsendet, myndigheter under riksdagen, domstolar
    och nämnder som utövar rättskipning.
    Lagen gäller inte heller för förbundsfullmäktige eller förbundsdirektion i ett kommunalförbund, kommunfullmäktige och regionfullmäktige.

    De som omfattas av lagen kallas verksamhetsutövare. De delas dels in i väsentliga och viktiga verksamhetsutövare och dels i offentliga och enskilda verksamhetstövare.

    Offentliga verksamhetsutövare är statliga myndigheter, regioner, kommuner och kommunalförbund. Enskilda verksamhetsutövare är de som inte är en offentlig verksamhetsutövare.

    Cybersäkerhetslagen ställer samma på alla som omfattas av lagen avseende säkerhetsåtgärder och rapportering.

    Väsentliga verksamhetsutövare övervakas proaktivt, viktiga endast då en incident rapporterats. Vidare är sanktionerna hårdare för väsentliga enheter. Verksamhet enligt bilaga I och II som inte betraktas som väsentlig betraktas som viktiga.

    Organisationer ska bedöma om träffas av lagen och om de anses vara en väsentlig eller viktig enhet.

    Cybersäkerhetslagen detaljerna när du träffas

    Cybersäkerhetslagen (NIS2) checlista med fem steg för efterlevnad

    Cyberhot, traditionella hot och dålig systemdesign hotar funktionen hos samhällsviktig verksamhet. Finans, flyg, energiförsörjning och vård är bara några exempel. Ett totalstopp i järnvägstrafiken är inte acceptabelt.

    Samhället har därför satt upp nya regelverk för att säkra funktion och hantera operativa risker. För cybersäkerhet är de mest framträdande cybersäkerhetslagen (NIS2) och DORA. Här berörs cybersäkerhetslagen.