AI-förordningen, vem den träffar och vad som gäller
Jag flög Viggen i femton år. Tjugo meter över marken i 1150 km/h, på skarpa spaningsuppdrag dansade jag med ryska MiG-29. Jag var intelligensen cockpit. Nu flyger en AI-agent luftstriden i ett Gripen E över samma vatten.
I Viggen hade jag en dator, centralkalkylatorn, som räknade åt mig. Ingenting i den lärde sig något, och varje beräkning gick att härleda till en granskad formel. I slutet av maj 2025 lämnade en provflygare över styrningen till AI-agenten Centaur i luftstrid utom synräckvidd. Saab och Helsing genomförde tre flygningar i Project Beyond. Agenten fick flyga därför att Gripen E:s arkitektur håller uppdragsprogramvaran skild från den flygkritiska.
Det är inte ett exempel på att AI tagit över cockpit, utan på vad som krävs för att släppa in AI. I Gripen E finns en arkitektur som begränsar vad AI kan göra, och en människa som behåller oåterkalleliga beslut. Det är vad AI-förordningen handlar om, att risken vid användning av AI ska vara acceptabel.
En artikel som lär ledaren om AI-förordningen
Artikeln riktar sig till ledningsgrupper och andra som beslutar om AI. Teknisk eller juridisk bakgrund krävs ej.
Du får lära dig var gränsen går mellan ett AI-system och vanlig programvara, samt hur ett och samma verktyg hamnar på olika risknivåer beroende på vad det gör. Och det viktigaste, sex åtgärder som du ska säkerställa. Inget av det blir ett nytt projekt, utan det säkerhetsarbete ni redan har med AI-systemet som analysobjekt.
Jag som skriver är gammal Viggenpilot och civilingenjör med lång erfarenhet av affär, regelverk och riskhantering.
Vad är ett AI-system?
Förordningen definierar AI-system efter en egenskap, systemet drar slutsatser härledda från indata, inte system med regler endast fastställda av fysiska personer. Skrev en människa formeln ligger systemet utanför. Härledde systemet formeln ur data ligger det innanför.
En inflygning inför landning visar var gränsen går. Du är på 250 m höjd med 5 kilometer kvar till tröskeln och behöver en glidbana på 2,86 grader. Själva lutningen är enkel trigonometri, arcus tangens för 250 genom 5 000.
- Linjär regression. Den utgår från att glidbanan är en rak linje och läser tusen tidigare inflygningar. Ur dem räknar den fram sambandet, höjd = avstånd × 0,05. Hela modellen är ett tal. Med farten ger det sjunkhastigheten autopiloten ska hålla. Kastvinden finns inte i modellen.
- Matematisk optimering. Systemet mäter avståndet mellan planet och glidbanan och minimerar det. Avståndet kallas förlustfunktion. Autopiloten styr tills avvikelsen går mot noll. Orsaken till avvikelsen ingår inte i beräkningen, bara avvikelsen.
- Maskininlärning. Här flyttas arbetet. Ingen skriver formeln för hur planet svarar på vind. Systemet får 10 000 inspelade inflygningar och justerar miljontals inre vikter med samma optimering som i steget före, tills dess spakrörelse ligger nära pilotens i varje läge.
- Transformern. Instrumenten levererar hundratals värden i sekunden och de flesta saknar betydelse just nu. Transformern väger värdena mot varandra och fördelar sin beräkning efter värdenas vikt. Tappar planet höjd vid 5 kilometer lägger den tyngden på höjd, stigningsvinkel och bränslemängd. Kabintemperatur får noll i vikt.
- Språkmodellen. Skala upp transformern och träna den på tillräckligt med data, och den förutsäger nästa led i en sekvens. För text är ledet nästa ord. För en inflygning vore det nästa sekund. Modellen tar hela förloppet som indata och svarar med den fortsättning som är statistiskt mest sannolik givet allt den tränats på. Den har ingen formel för aerodynamik. Den har ett mönster.
Gränsen i AI-förordningen går mellan steg två och tre. I de två första stegen skrev en människa modellen och systemet räknar. Från steg tre härleder systemet modellen ur data, och då är det ett AI-system i förordningens mening. Gränsen går alltså inte vid hur avancerat systemet är, utan vid vem som tog fram modellen.
Ingen språkmodell styr ett trafikflygplan. Certifierade autopiloter bygger på de två första stegen, där varje utdata går att härleda ur en formel som någon har granskat, och maskininlärning förekommer i avgränsade funktioner. Steg fyra och fem saknar det ett säkerhetsbevis kräver, nämligen en härledning av vad systemet gör i ett läge det aldrig mötte. Det är precis vad artikel 15 begär.
Vad är AI-förordningen?
AI-förordningen är en lag för produker som innehåller AI
AI-förordningen behandlar AI-system som produkter och graderar kraven efter vad användningen kan leda till. Den ställer krav på produkten, på teknisk dokumentation, på bedömning av överensstämmelse, på CE-märkning och på marknadskontroll, samma maskineri som cyberresiliensförordningen. Den är därmed en regulatorisk förutsättning för arkitekturen och inte ett projekt vid sidan av den.
Det reglerade objektet är AI-systemet och inte nödvändigtvis produkten det sitter i. Ett system kan vara en säkerhetskomponent i en maskin, och det kan vara en fristående tjänst som sorterar jobbansökningar. Båda är produkter.
Som förordning gäller den som lag i Sverige. Skyldigheterna i artiklarna 4, 5, 26 och 50 vilar på er oavsett hur långt svensk lagstiftning har kommit. Vad Sverige ska tillföra är myndigheter och sanktionsapparat.
Förordningen träffar leverantör eller tillhandahållare av AI
Förordningen skiljer på två roller, och de flesta läsare är den andra.
- Leverantör är den som utvecklar ett AI-system, eller låter utveckla det, och släpper ut det på marknaden eller tar det i bruk i eget namn eller under eget varumärke. Att någon annan byggde det hjälper alltså inte. Leverantörer träffas oavsett om de är etablerade i unionen eller i ett tredjeland.
- Tillhandahållare är den som under eget överinseende använder ett AI-system, utom när användningen är personlig och icke-yrkesmässig. Köper ni ett AI-verktyg och använder det på era anställda eller era kunder är ni tillhandahållare.
Förordningen träffar också ombud, importörer, distributörer och produkttillverkare, var och en med egna skyldigheter. Leverantörer och tillhandahållare i tredjeland träffas om de utdata systemet producerar används i unionen.
Rollen kan byta, och artikel 25 anger när. En distributör, importör, tillhandahållare eller annan tredje part blir leverantör av ett högrisksystem om de sätter sitt namn eller varumärke på det, om de gör en väsentlig ändring så att det fortfarande är högrisk, eller om de ändrar det avsedda ändamålet så att ett system som inte var högrisk blir det. Då upphör den ursprungliga leverantören att vara leverantör för just det systemet.
Två undantag avgör om ni behöver läsa vidare.
- Förordningen gäller inte AI-system som uteslutande används för militära ändamål, försvarsändamål eller ändamål som rör nationell säkerhet.
- Den gäller inte forskning, testning eller utveckling innan systemet släpps ut på marknaden eller tas i bruk. Testning under verkliga förhållanden är inte undantagen.
Centaur i ett Gripen E ligger därför utanför, och står i inledningen som ingenjörskonst och inte som efterlevnad.
Fem nivåer av risk
Förordningen graderar efter användning, inte efter teknik. Det syns tydligast om ett och samma verktyg får göra lite mer för varje steg, så följ en omvärldsbevakning uppåt.
- Inga krav. Matchar bevakningen er arkitektur mot publicerade hotlistor med exakta träffar drar den inga slutsatser, utan följer regler som människor har fastställt. Då är den inget AI-system, och förordningen gäller inte.
- Övrigt. Ingen särskild skyldighet utöver AI-kunnighet. Låter ni AI rangordna och prioritera fynden ligger bevakningen här. Hit hör också att ta fram text med AI som ni redigerar och granskar. Publicerar ni den oredigerad för att informera allmänheten i en fråga av allmänt intresse flyttar den upp ett steg.
- Transparens. Artikel 50. Svarar bevakningen genom en assistent som talar med människor ska den upplysa om att den är ett AI-system, och text den genererar ska märkas i maskinläsbart format. Det gäller trots att verktyget handlar om säkerhet. Låter ni en automatiserad omvärlsdbevakning generera rapporter som ni sedan agerar efter ligger den kvar här. Även automatiska ändringar av brandväggen kan göra det, om de sker utanför sektorerna i bilaga III.
- Hög risk. Artikel 6. Antingen är systemet en säkerhetskomponent i en produkt som redan kräver tredjepartsbedömning. Eller så används det inom biometri, kritisk infrastruktur, utbildning, anställning, väsentliga tjänster som kreditbedömning, brottsbekämpning, migration samt rättskipning och demokratiska processer.
Låter ni den automatiserade omvärldsbevakningen själv ändra brandväggsregler i driften av ett vattenverk hamnar den här. Börjar den övervaka och utvärdera anställdas beteende hamnar den också här. - Förbjudet. Artikel 5 förbjuder åtta användningsområden helt, oavsett vilka skyddsåtgärder ni vidtar. Går bevakningen från att läsa beteende till att läsa sinnesstämning, för att hitta missnöjda medarbetare, är den förbjuden. Förbuden har ett eget avsnitt längre ner.
Bilaga III räknar upp sektorer och inte skador. Samma brandväggsstyrning hos en redovisningsbyrå är därför inte högrisk, hur illa det än kan gå.
Tidslinjen efter digital omnibus
Ge dig Ulf, omnibus? Jag vet, men ordet betyder åt alla, och det är vad den är: en rättsakt som ändrar flera andra på en gång i stället för en i taget. Digital omnibus är ett förenklingspaket för det digitala regelverket, och AI-delen blev en egen förordning. Den skrev om bestämmelsen om när AI-förordningens olika delar börjar tillämpas. Kraven i sig rördes inte.
Dessa krav gäller redan:
- Förbuden i artikel 5
- kravet på AI-kunnighet i artikel 4
- Skyldigheterna för AI-modeller för allmänna ändamål, för anmälande myndigheter, för styrning och för sanktioner.
- Transparenskraven i artikel 50 och förordningen i övrigt gäller sedan den 2 augusti 2026.
Högriskkraven i kapitel III ligger framför er:
- 2 december 2027. Fristående högrisksystem enligt bilaga III, alltså biometri, kritisk infrastruktur, utbildning, anställning, väsentliga tjänster som kreditbedömning, brottsbekämpning, migration samt rättskipning och demokratiska processer.
- 2 augusti 2028. AI som är säkerhetskomponent i produkter enligt bilaga I, alltså produkter som redan kräver tredjepartsbedömning.
AI-förordningen i sex steg
Om ni träffas ska ni i ledningen säkra att följande genomförs:
- Utbilda ledningen och personalen i AI. Artikel 4 gäller sedan februari 2025 och kräver åtgärder, inte certifikat. Anteckna vilka system ni använder, vem som arbetar med dem och vilken genomgång de fått.
- Genomför det som redan gäller. Gå igenom era AI-system en gång. Inget får falla under förbuden i artikel 5. System som talar med människor ska säga att de är AI, och genererat innehåll ska märkas, enligt artikel 50. Det är ingen utredning, det är en genomgång och en anteckning.
- Klassificera systemen. Placera varje system enligt artikel 6. Inventeringen är en nulägesanalys. Bedömningen att ett system inte är högrisk ska dokumenteras innan systemet släpps ut, och registreras enligt artikel 49.2.
- Led genom policys. Artikel 17 kräver skriftliga riktlinjer, förfaranden och instruktioner, och punkt m en ram för ansvarsutkrävande som fastställer ledningens och personalens ansvar.
- Starta riskhanteringen som process. Artikel 9 kräver en kontinuerlig iterativ process genom hela livscykeln, matad av driftdata. Drygt tolv månader till den 2 december 2027 räcker inte för att både bygga den och hinna med bedömningen av överensstämmelse om ni börjar sent.
- Inför rutiner för att rapportera incidenter. Artikel 73 har egna frister, femton dagar som huvudregel, tio vid dödsfall och två vid utbredd överträdelse, och egna mottagare i marknadskontrollmyndigheterna.
Punkt två avgör omfattningen. Resten av förordningen följer av var era system hamnar.
Det som gäller alla
Tre skyldigheter är i kraft, oavsett vad ni bygger och oavsett riskklass. Ingen av dem kräver ett projekt. Alla tre kräver ett beslut och en anteckning om vad ni beslutat.
AI-kunnighet i artikel 4
Leverantörer och tillhandahållare ska vidta åtgärder så att personal och andra som hanterar drift och användning av AI-system för er räkning har tillräcklig AI-kunnighet. Nivån bestäms av deras tekniska kunskaper, erfarenhet och utbildning, av sammanhanget systemen används i, och av vilka personer systemen används på.
Vad ni ska kunna visa är vilka system ni använder, vem som arbetar med dem, vilken genomgång de fått och när.
Förbuden i artikel 5
Förbuden kräver inget projekt. De kräver att ni går igenom listan en gång och antecknar slutsatsen. Åtta användningsområden är förbjudna.
- Subliminala eller manipulativa tekniker som väsentligt påverkar beteendet och orsakar betydande skada.
- Utnyttjande av sårbarhet som följer av ålder, funktionsnedsättning eller en specifik social eller ekonomisk situation.
- Social poängsättning som leder till ogynnsam behandling i sammanhang som saknar koppling till där uppgifterna samlades in, eller till behandling som är oproportionerlig.
- Riskbedömning av enskilda för brottslighet när den grundas uteslutande på profilering eller personlighetsdrag.
- Oriktad skrapning av ansiktsbilder från internet eller övervakningskameror för databaser för ansiktsigenkänning.
- Avläsning av känslor på arbetsplatser och vid utbildningsinstitutioner.
- Biometrisk kategorisering för att härleda ras, politiska åsikter, medlemskap i fackförening, religiös eller filosofisk övertygelse, sexualliv eller sexuell läggning.
- Biometrisk fjärridentifiering i realtid på allmänt tillgängliga platser för brottsbekämpning.
Fyra av punkterna har undantag, och det är undantagen som avgör om ni träffas.
Känsloavläsning är tillåten när systemet införs av medicinska skäl eller säkerhetsskäl. Därtill är trötthet och smärta inte känslor. Skäl 18 nämner uttryckligen system som upptäcker trötthetstillstånd hos yrkespiloter eller yrkeschaufförer för att förebygga olyckor, och de faller utanför begreppet känsloigenkänning. Förbudet träffar system som uttyder lycka, sorg, ilska och liknande ur biometriska uppgifter.
Riskbedömning för brottslighet är tillåten när den stöder en mänsklig bedömning som redan vilar på objektiva och verifierbara fakta med direkt anknytning till brottslig verksamhet.
Biometrisk kategorisering omfattar inte märkning eller filtrering av lagligen förvärvade dataset.
Realtidsidentifiering för brottsbekämpning har tre uttömmande syften: sökning efter vissa brottsoffer och försvunna personer, avvärjande av ett överhängande hot mot liv eller en terroristattack, och lokalisering av personer misstänkta för brott i bilaga II med minst fyra års straffskala.
Transparens i artikel 50
Leverantören har två skyldigheter.
- Ett system som är avsett att interagera direkt med människor ska utformas så att personen informeras om att det är ett AI-system, såvida det inte är uppenbart för någon som är normalt informerad och skäligen uppmärksam.
- Ett system som genererar syntetiskt ljud, bild, video eller text ska märka sina utdata i maskinläsbart format, så att de går att upptäcka som artificiellt genererade. Märkningen krävs inte när systemet utför en hjälpfunktion för vanlig redigering och inte väsentligt ändrar indata eller deras innebörd.
Tillhandahållaren har tre.
- Kör ni känsloigenkänning eller biometrisk kategorisering ska ni informera de personer som exponeras för systemet.
- Genererar eller manipulerar ni bild, ljud eller video som utgör en deepfake ska ni upplysa om det.
- Offentliggör ni AI-genererad text för att informera allmänheten i frågor av allmänt intresse ska ni upplysa om det, såvida inte texten genomgått mänsklig granskning eller redaktionell kontroll och någon bär det redaktionella ansvaret.
Informationen ska lämnas tydligt och urskiljbart senast vid första interaktionen eller exponeringen.
Högrisksystem
Högriskkraven är den enda del som sköts upp. Artikel 6 avgör om de utlöses, och de gäller från den 2 december 2027 för fristående system enligt bilaga III och från den 2 augusti 2028 för AI inbyggd i produkter enligt bilaga I.
Klassificeringen i artikel 6
Artikel 6 avgör om systemet är ett högrisksystem och om kraven i kapitel III gäller er. Det finns två vägar in i hög risk.
- Artikel 6.1 träffar system som är säkerhetskomponenter i en produkt, eller själva är en produkt, som omfattas av harmoniseringslagstiftningen i bilaga I och kräver tredjepartsbedömning.
- Artikel 6.2 träffar system som används inom något av bilaga III:s åtta områden.
Kontexten är det avsedda ändamålet. Hela artikel 6 är skriven i termer av vad systemet är avsett att användas till. Artikel 9.2 lägger till rimligen förutsebar felaktig användning, du måste alltså tänka på möjlig felanvändning.
Ett system inom bilaga III räknas ändå inte som högrisk om det inte utgör betydande risk för hälsa, säkerhet eller grundläggande rättigheter. Detta inbegripet genom att det inte materiellt påverkar resultatet av beslutsfattande. Det förutsätter att något av fyra villkor är uppfyllt.
- Systemet utför en snäv processuell uppgift.
- Systemet förbättrar resultatet av tidigare slutförd mänsklig verksamhet.
- Systemet upptäcker beslutsmönster eller avvikelser från tidigare mönster, och är inte avsett att ersätta eller påverka en tidigare mänsklig bedömning utan ordentlig mänsklig granskning.
- Systemet utför en förberedande uppgift för en bedömning.
Profilering av fysiska personer är alltid hög risk, oavsett villkoren.
Här ligger fällan. Artikel 6.4 säger att en leverantör som anser att ett bilaga III-system inte är högrisk ska upprätta dokumentation för sin bedömning innan systemet släpps ut på marknaden, omfattas av registreringsskyldigheterna i artikel 49.2, och på begäran lämna dokumentationen till nationella behöriga myndigheter. Slutsatsen att ni inte är högrisk är alltså en skyldighet i sig och ingen befrielse.
Den dokumenterade bedömningen är den preliminära riskanalysen. Den görs en gång per system, före utsläppandet, och den avgör om kapitlet om artikel 9 angår er.
Artikel 6.5 ålade kommissionen att senast den 2 februari 2026 ge riktlinjer med en omfattande förteckning över praktiska exempel på användningsfall med och utan hög risk. Kontrollera om de publicerats innan ni gör bedömningen.
Bygger ni ett högrisksystem
Leverantörens skyldigheter står i artikel 16 och pekar vidare till kraven i kapitel III avsnitt 2.
| Artikel | Vad den kräver |
|---|---|
| 9 | Ett riskhanteringssystem genom hela livscykeln. Har ett eget avsnitt |
| 10 | Data och dataförvaltning, alltså kvaliteten på det systemet tränats och valideras på |
| 11 och 18 | Teknisk dokumentation, och att den bevaras |
| 12 och 19 | Loggning, och att loggarna sparas när de står under er kontroll |
| 13 | Transparens mot tillhandahållaren, med en bruksanvisning som gör att systemet går att använda rätt |
| 14 | Mänsklig kontroll, utformad så att en människa kan ingripa |
| 15 | Riktighet, robusthet och cybersäkerhet på en lämplig nivå under hela livscykeln |
| 17 | Ett kvalitetsstyrningssystem, dokumenterat som skriftliga riktlinjer, förfaranden och instruktioner |
| 43, 47 och 48 | Bedömning av överensstämmelse, EU-försäkran och CE-märkning |
| 49 | Registrering i EU:s databas |
| 72 | Övervakning efter utsläppande, med en plan för hur den går till |
Artikel 17 är inte en rad bland de andra, utan ramen runt dem. Kvalitetsstyrningssystemet ska dokumenteras på ett systematiskt och ordnat sätt i form av skriftliga riktlinjer, förfaranden och instruktioner. Riktlinjerna är er säkerhetspolicy. Uppräkningen i artikeln innehåller riskhanteringssystemet i artikel 9, övervakningen efter utsläppande i artikel 72 och förfarandena för incidentrapportering i artikel 73, och punkt m kräver en ram för ansvarsutkrävande som fastställer ledningens och personalens ansvar. Genomförandet ska stå i proportion till organisationens storlek.
Artikel 15 är byggd som ett mål och inte som en lista. Systemet ska uppnå en lämplig nivå avseende riktighet, robusthet och cybersäkerhet och prestera väl i dessa avseenden under hela sin livscykel. Vad som är lämpligt följer av risken, och ni ska kunna visa hur ni kom fram till det. Det är ett säkerhetsbevis, och det hör i steg sex i metoden.
Artikel 11 beskriver ett arkitekturdokument. Den tekniska dokumentationen ska upprättas innan systemet släpps ut och hållas uppdaterad, och den ska ge nationella myndigheter och anmälda organ informationen i klar och begriplig form. Bilaga IV punkt 2 b kräver systemets designspecifikationer, alltså algoritmernas allmänna logik, de viktigaste valen vid utformningen med motivering och antaganden, vad systemet har utformats för att optimera, parametrarnas relevans, förväntade utdata och utdatakvalitet, samt besluten om avvägningar mellan de tekniska lösningar som valts. Det är innehållsförteckningen till ett SAD. Är systemet kopplat till en produkt som omfattas av bilaga I avsnitt A ska en enda uppsättning dokumentation täcka både förordningen och den sektorslagstiftningen. Små och medelstora företag, uppstartsföretag inbegripna, får lämna bilaga IV förenklat på ett formulär som kommissionen ska upprätta, och anmälda organ ska godta det.
Riskhanteringssystemet i artikel 9
Artikel 9 är den längsta skyldigheten i högriskkapitlet och den som tar längst tid att bygga. Den börjar gälla samtidigt som de övriga, men arbetet gör det inte.
Riskhanteringssystemet ska inrättas, genomföras, dokumenteras och underhållas. Det är riskhantering som löpande arbete och inte som ett dokument, en kontinuerlig iterativ process som planeras och löper under hela livscykeln, med regelbunden och systematisk översyn. Fyra steg ingår, och tillsammans är de en systemriskanalys.
- Identifiera och analysera kända och rimligen förutsebara risker som systemet kan medföra för hälsa, säkerhet och grundläggande rättigheter vid avsedd användning.
- Uppskatta och utvärdera riskerna vid avsedd användning och under förhållanden där rimligen förutsebar felaktig användning kan förekomma.
- Utvärdera andra risker som framkommer ur data från övervakningen efter utsläppande enligt artikel 72.
- Anta lämpliga och riktade riskhanteringsåtgärder för det som identifierats.
Två saker skiljer detta från en vanlig säkerhetsanalys.
Grundläggande rättigheter står bredvid hälsa och säkerhet. Ett system kan uppfylla funktionell säkerhet och ändå diskriminera, och då är risken inte hanterad.
Analysen tar aldrig slut. Tredje steget matas av driftdata, så riskanalysen är inte färdig när systemet är levererat. Det är förbättring i metoden.
Artikel 9.5 ger sedan den ordning ni känner igen från säkerhetsåtgärder och säkerhetskrav. Kvarvarande risk per fara och total kvarvarande risk ska bedömas som acceptabel. Åtgärderna ska i tur och ordning eliminera eller minska risken genom konstruktion så långt det är tekniskt möjligt, därefter begränsa och kontrollera det som inte går att eliminera, och sist informera och utbilda enligt artikel 13.
Artikel 9.3 avgränsar arbetet till risker som rimligen kan begränsas eller elimineras genom utveckling, utformning eller teknisk information. Artikel 9.9 lägger till att ni särskilt ska väga in om systemet sannolikt påverkar personer under 18 år negativt, och i förekommande fall andra sårbara grupper.
Artikel 9.8 säger hur ni visar att det räcker. Testning ska ske under hela utvecklingen och i alla händelser före utsläppande, på grundval av i förväg definierade mått och sannolikhetsgränser som är lämpliga för det avsedda ändamålet. Det är säkerhetsbeviset, och det är samma bevis artikel 15 begär.
Artikel 9.10 besparar er ett parallellt system. Omfattas ni redan av krav på interna riskhanteringsprocesser enligt annan unionsrätt får artikel 9 ingå i eller kombineras med dem.
Använder ni ett högrisksystem
Artikel 26 ger tillhandahållaren fem skyldigheter som ofta förbises, eftersom många antar att allt ansvar ligger hos den som byggt systemet.
- Använd systemet enligt bruksanvisningen
- Utse namngivna personer med kompetens, utbildning och befogenhet att utöva mänsklig kontroll
- Säkerställ att indata är relevanta och tillräckligt representativa, i den mån ni styr över dem
- Övervaka driften och underrätta leverantören enligt artikel 72 när något avviker
- Spara de loggar systemet genererar
Den andra punkten är den som kostar. Mänsklig kontroll utan befogenhet att stoppa systemet är ingen kontroll, och den befogenheten måste någon faktiskt ha fått. Övervakningen och loggarna i fjärde och femte punkten är operativ säkerhet, och de ska vara igång innan systemet tas i bruk.
Rapportering av allvarliga incidenter
Artikel 73 har egna frister och en egen mottagare. Leverantören rapporterar till marknadskontrollmyndigheterna i de medlemsstater där incidenten inträffade.
- Femton dagar från kännedom, som huvudregel
- Tio dagar om en person har avlidit
- Två dagar vid en utbredd överträdelse
Det är en annan klocka än den ni känner från cybersäkerhetslagen och cyberresiliensförordningen. Bygger ni en gemensam incidenthantering ska den tåla fyra utflöden, inte tre. Upptäckten och utredningen är gemensam, fristerna är det inte.
Marknadskontroll och sanktioner
Förordningen kontrolleras genom marknadskontroll enligt artikel 74. Här står vad en överträdelse kostar och vem som utövar kontrollen i Sverige.
Sanktionsavgifter
Artikel 99 har tre nivåer.
- Brott mot förbuden i artikel 5: högst 35 miljoner euro eller 7 procent av global årsomsättning, det högsta av dem
- Brott mot övriga skyldigheter för operatörer och anmälda organ: högst 15 miljoner euro eller 3 procent
- Oriktig, ofullständig eller vilseledande information till anmälda organ eller nationella myndigheter: högst 7,5 miljoner euro eller 1 procent
För små och medelstora företag gäller det lägsta av procentsatsen och beloppet, inte det högsta. Det är omvänt mot huvudregeln och värt att känna till.
Svensk tillämpning
Här skiljer sig AI-förordningen från cyberresiliensförordningen. Den kräver att Sverige pekar ut myndigheter, och det arbetet är inte klart.
Utredningen SOU 2025:101, Anpassningar till AI-förordningen, remitterades den 11 november 2025 och remissvaren kom in i februari 2026. Den föreslår en kompletteringslag och en kompletteringsförordning, och en hybridmodell för kontrollen:
- Post- och telestyrelsen som marknadskontrollmyndighet med huvudsakligt ansvar, samordnande myndighet, gemensam kontaktpunkt, Sveriges företrädare i EU:s AI-styrelse och ansvarig för den regulatoriska sandlådan
- Integritetsskyddsmyndigheten för förbuden i artikel 5, för biometri och för rättskipning och demokratiska processer
- Finansinspektionen, Läkemedelsverket, Konsumentverket och flera andra inom sina sektorer
Utredningen föreslog ikraftträdande den 2 augusti 2026. Det datumet har passerat. Kontrollera var lagstiftningen står innan ni skriver in ett myndighetsnamn i en rutin. Det är omvärldsbevakning, och den behövs här eftersom både svensk lag, kommissionens riktlinjer och de harmoniserade standarderna fortfarande rör sig.
Metod
Safety & security by design
AI-systemet är ett analysobjekt, inte ett nytt arbetssätt. Kontext, riskanalys, policy, säkerhetskrav och bevis är samma sex steg som för en produkt eller en verksamhet, körda med AI-systemet i mitten.
Det som skiljer är att artikel 9 uttryckligen kräver att riskhanteringen löper genom hela livscykeln och matas av driftdata. Riskanalysen är alltså inte klar när systemet är levererat.
Så här landar artiklarna i stegen.
| Steg i metoden | Vad förordningen kräver | Artikel |
|---|---|---|
| Kontext | Avsett ändamål, och klassificeringen som följer av det | 6 |
| Riskanalys | Risker vid avsedd användning och vid rimligen förutsebar felaktig användning | 9.2 |
| Policy | Skriftliga riktlinjer, förfaranden och instruktioner | 17 |
| Säkerhetskrav och säkerhetsåtgärder | Åtgärdshierarki, acceptabel kvarvarande risk, och mål för riktighet, robusthet och cybersäkerhet | 9.5 och 15 |
| Bevisa säkerhet | Testning mot i förväg definierade mått och sannolikhetsgränser | 9.8 |
| Operativ säkerhet | Övervakning efter utsläppande, och tillhandahållarens övervakning av driften | 72 och 26 |
| Incidenthantering | Rapportering av allvarliga incidenter | 73 |
| Omvärldsbevakning | Kommissionens riktlinjer, harmoniserade standarder och svensk lagstiftning | 6.5 |
| Förbättring | Driftdata tillbaka in i riskhanteringen | 9.2 c |
Safety och security by design beskriver stegen. Hur AI-förordningen hänger ihop med cyberresiliensförordningen, cybersäkerhetslagen och dataskyddsförordningen står på Fyra regelverk, ett säkerhetssystem.
Var kraven landar i planeringen
AI-förordningen blir sällan ett eget projekt. Den landar i två nivåer ni redan har.
Taktisk planering väljer metoden, och därmed klassificeringen. Taktisk planering är att planera metod för det operativa arbetet, och tre beslut där avgör vad förordningen kommer att kräva av er. Vad ni deklarerar som systemets avsedda ändamål styr klassificeringen enligt artikel 6. Var ni sätter grindarna, alltså vid vilka beslut en namngiven person ska avgöra, avgör om systemet rådger eller bestämmer. Och vilket ramverk ni väljer avgör om dokumentationen enligt artikel 11 blir en biprodukt av modellen eller ett eget arbete.
Operativ planering håller klassificeringen sann. Det är här artikel 14 lever, i den person som faktiskt granskar och har befogenhet att säga nej. Definition of Done kan bära beviskraven, så att artikel 9.8 och artikel 11 är uppfyllda när uppgiften stängs i stället för inför en revision. Och godkännandet av en ny arkitekturbaseline är precis vad artikel 26.2 kräver, en namngiven person med kompetens, utbildning och befogenhet.
Där ligger också risken. Taktiken kan beskriva en metod där en människa beslutar, medan sprintens tempo gör beslutet till en knapptryckning. Artikel 6.3 kräver ordentlig mänsklig granskning och artikel 14.4 b kallar motsatsen automation bias. Klassificeringen ni argumenterar för på den taktiska nivån faller då på den operativa, utan att någon märker det.
AI-förordningen och den här sidan
Den här sidan är gjord med den metod den beskriver.
Artiklarna 2 till 6, 9 till 19, 25, 26, 43, 47 till 50, 72, 73, 99 och 113, bilaga III och bilaga IV samt skälen 12 och 18 är lästa ordagrant i den officiella svenska lydelsen. Varje påstående här är kontrollerat mot den texten, och de få ställen där källan är sekundär är utskrivna som sådana. Det tog två dygn, inte två veckor.
AI läser och föreslår, en människa beslutar och bär ansvaret. Det är därför sidan inte behöver någon AI-märkning: artikel 50.4 undantar text som genomgått mänsklig granskning där någon bär det redaktionella ansvaret. Undantaget är villkorat av att granskningen är verklig, inte av att den är angiven.
Arbetet gav också ett svar om Ension själv. Ension är tillhandahållare redan i dag, eftersom AI används i verksamheten, och artikel 4 om AI-kunnighet gäller därmed sedan februari 2025. Det kravet uppfylls inte av ett certifikat utan av att ha gjort något och kunna visa vad.