TPL_YOOTHEME_SKIP_TO_MAIN_CONTENT

Säkerhetsfunktioner och Funktionella säkerhetskrav

Att kunna lämna ett brinnande flygplan och landa säkert på marken är ett funktionellt säkerhetskrav, vad som ska uppnås. Det där med raketstol och fallskärm är hur det uppnås, det tar du i sedan.

Funktionella säkerhetskrav specificerar vilken funktion du vill uppnå med säkerhetskravet. Det kan vara som med säkerhetssystemets funktion. Systemsäkerhetskrav Kravet på raketstol och fallskärm, räddningsstyemet är systemsäkerhetskrav.

Kravställ nödvändig funktion i säkerhetssystemet

Den här artikeln handlar om hur du baserat på de faror, farliga händelser risker och hot du hittat sätter krav mot system och organisation som skyddar dig mot farorna.

Artikeln vänder sig till dig som ska beställa eller leda kravarbete. Du är den som ska bestämma funktion så att de som kan tekniska lösningar kan specificera teknik. Du lär dig ställa krav så affärsmodellens funktion är säker, du skapar en vilja att stiga ombord på ditt "flygplan".

Jag som skriver det här har arbetat med säkerhetskrav som stridspilot och som säkerhetsansvarig för viggen. Jag har också arbetat med säkerhetskrav som metodchef vid utveckling av signalsystem.

Säkerhetskrav för Safety och security

Funktionella säkerhetskrav, att tänka på hela funktionen

Funktionella säkerhetskrav, att tänka på hela funktionen

Säkerhetskrav är regler och åtgärder som vidtas för att skydda människor, egendom eller information från skada.

Med de farliga händelserna som grund så bestämmer du dig först hur du skall hantera den farliga händelsen, säkerhetsfunktionen. Vid brand i en motor i ett flygplan så finns två motorer och brandläckare som lösning. Ett alternativ är en raketstol som tar dig ur flygplanet.

Det räcker inte med den första idén, funktionen att en stol ska ta dig ur flygplanet du måste se till att funktionen är säker från början till slut.

Safety går ut på att samhällsviktiga tjänster fungerar

Säkerhetskraven beror på hotbild, användningssätt och teknikval, saker som du inte känner till när projektet startar. Du måste identifiera säkerhetskrav under hela utvecklingsarbetet och när systemet används. I alla faser genomförs riskarbetet: Koncept, design, kodning, test, introduktion och drift. Under utveckling är riskanalysen beskriven ovan viktig, i andra faser är riskrapportering och incidenthantering från den faktiska driften en mycket viktig del. 

Metod funktionella säkerhetskrav

Cybersäkerhetslagens regler för säkerhetskrav

Cybersäkerhetslagen innebär att du ska för identifierade risker hitta relaterade säkerhetskrav. Det börjar med att definiera den logiska säkerhetsarkitekturen med funktionella säkerhetskrav, Det sker i sex steg:

  1. Uppdatera strategier för säkerhetsåtgärder
  2. Nödvändiga säkerhetsfunktioner
  3. Definiera funktionssäkerhetskrav
  4. Besäm krav på integritet i säkerhetsfunktioner
  5. Säkerhetsfunktioner på logisk nivå
  6. Granska åtgärder relativt ISO 27002

1. Uppdatera strategierna för säkerhetsåtgärder

1.1. Uppdatera riskanalys

Du har nyligen gjort en fördjupad riskanalys och fått nya insikter om farliga händelser och resultatet av dessa händelser. Det har tillkommit farliga händeser och farliga relultat, risker. Därför är de dags att uppdatera mål och strategier för säkerhetsåtgärder.

Du gör detta på samma sätt som du gjorde i arbetet med policyn. Gå igenom varje risk/outcome och se vilka strategier som fattas för att åtgärda de farliga händelserna. Här måste gi även ädra strategiska dokument och strategier tillkommer.

1.2. Uppdatera strategierna för riskhantering

Resultatet är att du nu har fått strategier som täcker hela den kunskap du skaffat dig i både preliminär riskanalys och riskanalysen för system och organisation.

Enligt ISO 61508 ska Säkerhetfunktioner skapas som funktionellt tar hand om faror, hot, farliga händelser och risk som uppkommit i faro och riskanalysen. En uppsättning av alla nödvändiga övergripande säkerhetsfunktioner ska utvecklas baserat på de farliga händelser som härleds från risk- och faroanalysen. Detta ska utgöra specifikationen för kraven på de övergripande säkerhetsfunktionerna.

2. Nödvändiga säkerhetsfunktioner

2.1. Den funktionella arkitekturen som behöver skyddas med säkerhetsfunktioner

Säkerhetsfunktioner baserat på farliga händelser från riskanalysen

Baserat på resultaten av riskanalysen ska en uppsättning övergripande säkerhetsfunktioner utvecklas. Dessa funktioner beskriver vad systemet måste göra för att uppnå en säker drift. Du utgår från den tidigare beskrivna säkerhetskritiska funktionella arkitekturen.

Övergripande säkerhetsfunktioner är säkerhetsåtgärder som är utformade för att hantera faror, hot och risker som identifieras under en riskanalys. Målet är att skapa system som kan upptäcka farliga situationer och vidta åtgärder för att förhindra eller mildra skador.

Nödvändiga säkerhetsfunktioner hittas gennom analys av varje funktion

Säkerhetsfunktioner baserat på farliga händelser från riskanalysen

I den säkerhetskritiska funktionella arkitekturen ska du beskriva vilka säkerhetsfunktioner som är nödvändiga för att hindra de de farliga händelserna, och tahand om dessa så att systemet fallerar på ett säkert sätt.

Gå igenom en funktion åt gången. För varje farlig rothändelse som är kopplad till funktionen så skapar du säkerhetsfunktioner för att förhindra incidenter eller hantera incidenten när den farliga händelsen inträffar. som du kommer märka är det flera åtgäder som ligger mot det säkerhetskritiska systemet som helhet.

Den funktionella arkitekturen som behöver skyddas med säkerhetsfunktioner

Säkerhetssystemet med ingående Säkerhetsfunktioner kopplat till säkerhetsstrategin

När samtliga funktioner i den säkerhetskritiska arkitekturen är analyserade har du en karta över samtliga növändiga säkerhetsfunktioner. Säkerhetsfunktioner finns både i businesslagret och i applikationslagret.

I businesslagret hittar du de management och metodinriktade säkerhetsfunktionerna. Här har vi t ex safety by design och säkerhetsutbildning.

I applikationeslagegret finns systemfunktioner som t ex parallell larmhantering. Runt finns säkerhetsstrategierna som säkerhetsfunktionerna realiserar

Grunden för detaljerad specifikation av det säkerhetskritiska systemet

Säkerhetsfunktioner i säkerhetskritisk funktionell arkitektur

Nu är den funtionella arkitekturen för det säkerhetskritiska systemet färdig. Denna uttrycker vilka funktioner som är nödvändiga för att bygga ett säkert system.

I de kommande stegen ska du först sätta krav på hur säkerhetsfunktionerna ska fungera. Detta innebär att du skall formalisera beskrivningen av varje säkerhetesfunktion i säkerhetsfuktionskrav.

Näst steg är att specificera hur viktigt det är att säkerhetsfunktionen fungerar, säkerhetsintegritetskraven. Detta gör du genom att prioritera säkerhetsfunktionerna.

3. Definiera Funktionssäkerhetskrav

3.1 Vad är funktionella säkerhetskrav

Funktionella säkerhetskrav ska entydigt specificera egenskaperna hos säkerhetsfunktioner. De är en brygga mellan riskanalysen och den faktiska implementeringen av säkerhetssystemet som senare specificeras i systemsäkerhetskraven. Funktionella säkerhetskrav:

  1. Beskriver vad säkerhetsfunktionen ska göra för att uppnå avsedd säkerhetsnivå. 
  2. Definierar de nödvändiga åtgärderna som systemet ska utföra i farliga situationer.
  3. Länkas till minst en farliga händelse från riskanalysen för att säkerställer att identifierade risker hanteras.

3.2 Egenskaper som funktionella säkerhetskrav ska ha

Funktionella säkerhetskrav ska ha följande egenskaper:

  • Säkerhetstillstånd: FSR definierar vilket säkert tillstånd systemet måste nå vid en farlig händelse.
  • Response Tid: FSR specificerar den maximala tillåtna tiden för säkerhetsfunktionen att reagera på en farlig händelse.
  • Noggrannhet: FSR kan kräva att säkerhetsfunktionen utför sina uppgifter med en viss grad av noggrannhet. Detta kan inkludera krav på detektering av fel, felsäkra tillstånd och förmåga att motstå störningar.
  • Driftförhållanden: FSR kan definiera under vilka driftförhållanden säkerhetsfunktionen måste fungera. Detta kan inkludera krav på temperatur, vibrationer, elektromagnetiska störningar och andra miljöfaktorer.
  • Testbarhet: Det ska vara möjligt att testa och verifiera att funktionella säkerhetskrav är uppfyllda sdå att säkerhetsfunktionerna fungerar som avsett.

3.3 Funktionella säkerhetskrav mot funktionell arkitektur

Säkerhetsfunktioner baserat på farliga händelser från riskanalysen

Detta diagram visar hur en säkerhetskritisk infrastruktur. Genom att mappa kraven mot ISO 27002-standarder lägger ni grunden för den Cybervärdighet vi diskuterade tidigare. Det mest imponerande är hur ni kopplar ihop de mjuka värdena (UX och utbildning) med hårda tekniska krav (DDoS och dubblerade nät).

- Kraven för gipsat.nu

Här är en beskrivning av de funktionella säkerhetskraven uppdelade i logiska områden:

1. Metodik och mänsklig faktor (Styrning)

Längst upp till vänster ser vi fundamentet för hur systemet byggs:

  • Safety by Design: Verksamheten följer Ensions specifika process för att bygga in säkerhet från början.

  • Säker kodning (ISO 27002, 8.28): Utvecklingen sker inte slumpmässigt; programmeringen följer etablerade standarder för att minimera sårbarheter i mjukvaran.

  • Utbildning i säkerhet: Ett krav på att all personal ska ha grundläggande säkerhetsutbildning, medan de i säkerhetsfunktioner har anpassad specialutbildning.

  • UX-policy: Säkerheten får inte hindra användbarheten. Metoden för "Safety by Design" ska styras av en säkerhetsinriktad UX-policy för att säkerställa att användaren gör "rätt" i pressade situationer.

2. Operativ robusthet och tillgänglighet

I mitten och till höger ser vi hur systemet säkras mot driftstopp:

  • DDoS-skyddad drift: Samtliga driftsplatser ska ha skydd mot överbelastningsattacker för att garantera tillgänglighet.

  • Dubblerade nät (Redundans): En kritisk funktion där kommunikation skickas via både SMS och internet till mobila enheter. Detta är en typisk resiliens-åtgärd: om datatrafiken ligger nere går informationen fram via SMS.

  • Kapacitetshantering: Systemet är kravställt att klara minst 10 000 samtidiga användare, vilket säkrar att tjänsten inte fallerar vid hög belastning (t.ex. vid en halkepidemi).

  • Geografisk spridning: Tjänsterna ska finnas på två geografiskt skilda platser för att klara av lokala katastrofer.

3. Teknisk kontroll och integritet

Längst till vänster hittar vi de klassiska IT-säkerhetskraven:

  • Skydd mot skadlig kod (Antivirus): Samtliga datorer som används av Gipsat.nu ska ha uppdaterad antivirusmjukvara.

  • Nätverkssäkerhet: All nätverkskommunikation ska säkras enligt ISO 27002 (8.20-21).

4. Logisk verifiering (Rimlighetskontroll)

Längst ner till vänster finns en intressant funktionell detalj:

  • Rimlighetskontroll av resultat: Systemet ska inte bara spotta ur sig data, utan det finns en inbyggd kontroll som testar om data som resulterar från processer och kommunikation faktiskt är rimlig. Detta skyddar mot både systemfel och manipulation av data.

5. Riskhantering och yttre hot

Längst ner till höger ser vi de specifika hoten som arkitekturen ska hantera:

  • Hårdvarufel, Dåligt brandskydd och Översvämning: Dessa hot är direkt kopplade till kraven på övervakning, parallella molntjänster och geografisk redundans.

  • Övervakning (ISO 27002, 8.16): Samtliga tjänster och all kommunikation ska övervakas för att snabbt upptäcka avvikelser.

- Granskning spårbarhet mot NIS2
NIS2-krav (Artikel 21) Funktionellt krav i Gipsat.nu (från diagrammet) Syfte & Affärsnytta
1. Riskhantering & Policys Metod för Safety by Design & UX-policy UX-policySäkerställer att säkerhet är en styrd process, inte en slumpmässig aktivitet.
2. Incidenthantering Övervakning (27002, 8.16) & Rimlighetskontroll Möjliggör snabb upptäckt och analys av avvikelser innan de skadar verksamheten.
3. Driftskontinuitet Dubblerade nät (SMS/Internet) & DDoS-skydd Garanterar att den samhällsviktiga tjänsten fungerar även vid tekniska fel eller attacker.
4. Leveranskedjan Säker kodning (27002, 8.28) Kravställer att mjukvaran byggs enligt standarder som minimerar sårbarheter från start.
5. Nätverkssäkerthet Nätverkskommunikation (ISO 27002) Skyddar data i rörelse mellan försäkringsbolag, vårdgivare och patient.
6. Cyberhygien & Utbildning Utbildning i säkerhet (All personal) Minimerar den mänskliga riskfaktorn genom obligatorisk kompetenshöjning.
7. Kryptografi Nätverkssäkerhet & Skyddad kommunikation (Implied) Säkerställer att patientdata är oläslig för obehöriga under transport.
8. Personalsäkerhet Personallsäkerhet (27002, 6.1-6.4) Kontrollerar att endast behörig och pålitlig personal har tillgång till kritiska system.

3.4. Att säkra utan MFA: ”Cockpit-filosofin”

Säkerhetsfunktioner baserat på farliga händelser från riskanalysen

AI påpekade vid granskningen: MFA saknas, det är ju obligatoriskt enligt NIS2. Jag konstatterade att skrivningen i NIS2 är när så är lämpligt. Som gammal pilot är jag inte av åsikten att MFA alltid är guds gåva till mänskligheten och bad AI om en annan lösning.

För Gipsat.nu är nu garanterad  snabb åtkomst is sig säkerhetsåtgärd. Vi skyddar systemet genom att säkra terminalen, människan och logiken, inte genom att sakta ner användaren. Transportledningen sker från dedikerade, kontrollerade enheter.

4. Integritet i säkerhetsfunktioner

4.1. Krav på säkerhetsintegritet för säkerhetsfunktioner

Bestäm SIL-nivå (Safety Integrity Level): Baserat på riskbedömningen bestäms en lämplig SIL-nivå (1-4). SIL-nivån representerar den nivå av riskreduktion som systemet måste uppnå.

Säkerhetsintegritetskrav definierar hur tillförlitligt säkerhetsystemet ska vara, vilket uttrycks genom SIL-nivån. Detta avser sannolikheten för att en säkerhetsfunktion kommer att utföra sin avsedda funktion korrekt under alla specificerade förhållanden.

De inkluderar krav på hårdvaru- och programvarutillförlitlighet, diagnostik och felhantering.

Tolerabel risk är är den maximala risknivå som en organisation är villig att acceptera.

4.2. För definition av krav på säkerhetsintegritet krävs säkerhetsfunktionernas relationen till riskerna

Säkerhetsfunktioner baserat på farliga händelser från riskanalysen

För att kunna fastställa kraven mot en säkerhetsfunktions funktionssannolikhet, kravet på säkerhetsintegritet, måste relationen mellan säkerhetsfunktionen och mitegrerad risk hittas. Säkerhetsfunktionerna har fokuserat på att hantera första händelsen i händelsekedjan.

Du startar med det något stökiga diagramet här bredvid. I detta har du i centrum den funktionella arkitekturen för det säkerhetskritiska systemet med alla säkerhetsfunktioner inlagda. Runt den funktionella arkitekturen ligger händelsekedjorna och konsekvenserna.

4.3. Analysera en händelsekedja i taget

Analysen görs för en händelsekedja i taget. Börja med den som är lättast. För Gipsat.nu  bedöms händelsekedjan som startar med Administrering transport som lättast.

Administrering transport har säkerhetsfunktionen Alternativ tjänst för avrapportering. Händelsekedjan leder fram till riskerna Brott mot patientdatalagen, Felaktig vård och En annan taxi tar körningen.

Du sätter nu att Alternativ tjänst för avrapportering mitegrerar riskerna Brott mot patientdatalagen, Felaktig vård och En annan taxi tar körningen.

4.4. Fortsätt mot slutresultatet med en händelsekedja i taget

Säkerhetsfunktioner baserat på farliga händelser från riskanalysen

Här ser du  de fortsatta stegen mot slutresultatet.

Du har i sista steget tagit bort alla händelsekedjor och ersatt dem med säkerhetsfunktionernas mitegrering av risker.

5. Säkerhetsfunktionera allokerade till logisk arkitektur

Säkerhetsfunktioner baserat på farliga händelser från riskanalysen

Nu ska du allokera säkerhetsfunktionerna från den funktionella arkitekturen ner i den logiska arkitekturen. Detta gör du parallellt med mappningen av funktionell arkitektur mot den logiska arkitekturen. Eftersm den den fysiska arkitekturen är en spegling av den logiska arkitekturen, system i logisk arkitektur finns på samma sätt iden fysiska arkitekturen, så kan du nu ta bra beslut avseende vilka system som får höga säkerhetskrav.

Säkerhetsfunktioner i funktionell arkitektur allokerade mot logisk arkitektur

Allokeringen av funktioner i den funktionella arkitekturen går ut på att beskrivavilk objekt i den 

    6. Granska åtgärder relativt ISO 27002

    6.1 Granskning för att skapa ett "Statement of Applicability" (SoA).

    Granskning av säkerhetsåtgärder och SoA

    1. Jämförels de befintliga eller planerade säkerhetsåtgärderna med kontrollerna i ISO 27001 Bilaga A. Syftet är att säkerställa att du har kontroller på plats för att hantera de identifierade riskerna.
    2. Använd ISO 27002 för att få råd om hur du implementerar de kontroller som krävs. Den ger detaljerade riktlinjer för varje kontroll i Bilaga A.

      6.2 Krav på ett "Statement of Applicability" (SoA).

      För varje kontroll i Bilaga A anger du i Statement of Applicability:

      1. Om kontrollen är tillämplig eller inte.
      2. Om den är tillämplig, om den redan är implementerad, eller om den ska implementeras.
      3. Motivering för varför en kontroll är tillämplig eller inte. Motiveringen är avgörande. 

        SoA är ett bevis på att din organisation har genomfört en ordentlig riskanalys och valt lämpliga kontroller. Den visar att du har gjort en medveten bedömning av varje kontroll och att dina beslut är baserade på organisationens specifika risker.