Förmågebaserad planering enligt DOD

Inledning

Förmågebaserad planering enligt Department of Defense (DoD) är en metod som används av det amerikanska försvarsdepartementet för att utveckla och genomföra militära operationer och projekt. Denna metodik fokuserar på att definiera och uppnå specifika förmågor (capabilities) snarare än att bara fokusera på att lösa problem eller utföra aktiviteter. Departmant Of Defence definition av förmågebaserad planering:

"Capabilities-based planning (CPB) is planning, under uncertainty, to provide capabilities suitable for a wide range of modern-day challenges and circumstances while working within an economic framework that necessitates choice. It contrasts with developing forces based on a specific threat and scenario."

Metoden flyttar sig till en högre abstraktionsnivå i problemställningen och har begrepp som både ledning och it-arkitekter kan relatera till. En transparens skapas koppling mellan planeringsnivåer och horisonter som säkerställer att förändringar i en organisation anpassas till den övergripande strategiska visionen.

Förutsättningar för metod enligt DOD

De förutsättningar som finns för den här beskrivna metoden är följande:

Planering under osäkerhet, vilka scenarier och uppdrag som kommer uppträda är osäkert
Modultänk, Förmågemoduler som kan fungera ihop sätts samman anpassat för varje uppdrag
Behovsfokus, metoden fokuserar på vad som skall åstadkommas i stället för vilka förband och materiel som ska ersättas.
Transparens mellan strategiska mål och genomförande
Ekonomiska resurser fastställda

Ändras förutsättningarna behöver processen justeras,

Viktiga begrepp

Scenarier. de omständigheter verksamheten kan förväntas verka i
Uppdrag, de uppdrag verksamheter kan tänkas få inom ett scenarie
Förmågor, den förmåga som en organisation, person eller system, har.
Mål, specifikationen över tiden av vad förmågorna skall klara
Förband, System och organisation, realiserar förmågorna

Process

Planeringsprocessen

Identifiera rimliga bekymmer. Genom underrättelseinhämtning och strategiska studier tas möjliga scenarier och uppdrag för organisationen inom dessa fram. Valet av av scenarier är viktigt, används för få, allt för lika eller tillrättalagda scenarier begränsas möjligheten att möta olika händelseutvecklingar.
Definiera "behovsrymden", scoopet av alla scenarier tillsammans och de förmågebehov dessa skapar definierar ett behov. Detta är en förmågekarta, en definition och gruppering av alla förmågor som skulle .
Definiera mål och metrics. Specificera förmågorna genom att definiera mål för dem samt metrics för att kunna värdera olika val framåt i processen. Förmågorna kläs på med målsättningar för att specificera dem relaterat en tidslinje. förmågorna relateras till tid och scenarier, hänsyn tas till förmågornas betydelse i olika scenarier.
Utveckla förmågealternativ. Ta fram av förmågekluster över tiden med flera platåer i utvecklingen.
Värdera förmågealternativen. Värdera alternativen vid varje platå med hjälp av framtagna metrics. Vid värdering av förmåga tas hänsyn till olika tidpunkter i utvecklingen av förmågan och de scenarier som är aktuella.
Välj förmågealternativ. Ta fram plan genom att specificera gapet mellan de olika platåerna och beskriv behovet av utveckling, detta behov implementeras i projekt/epics.

Planering syftar till flexibilitet, anpassningsförmåga, och robusthet hos den beslutade helhetsförmågan. En viktig del är att sättet att använda förmågorna är att för varje mission sätta samman förmågor i form av förband till ett förmågekluster anpassat till de krav den specifika missionen ställer