Informationsarkitekturens modeller
Informations-, data-, begrepps-, konceptmodell och terminologi, det här är modellerna.
Informationsmodellering har många former. Informations-, data-, begrepps-, konceptmodell och terminologi, det här är modellerna. Alla modellerna beskriver informationen i någon kontext, allt från ord i organisationen till data i ett system.
Ord i system kan vara data i en databas, i en fil eller en tjänst. Ord i organisationen kan vara konceptuell struktur av information delad av verksamheten. Ord kan också vara en definierad terminologi som står för begrepp. I organisationen kan det vara en informationsmodell som beskriver den gemensamma strukturen organisationens information.
Den data som finns i modellerna representerar i sin tur något i verksamheten. Det kan t ex vara kunder, produkter, ordrar, patienter. Modellerna har alltså dubbla roller, den avbildar både strukturen hos data i sig och utgör samtidigt en modell av de företeelser som verksamheten hanterar. Data som modell av verksamheten kan nyttjas att mäta verksamheten, men mätningarna blir inte bättre än modellerna och förståelsen för dessa.
Låt oss reda ut begreppen... (med Svenska akademien)
Term - ord som främst används inom ett avgränsat verksamhetsområde och där har en (speciell och) noggrant bestämd betydelse
Begrepp - noggrant bestämd typ av tankeenhet ofta uppfattad som sammanfattningen av utmärkande egenskaper
Termen är det språkliga uttrycket, medan begreppet är det vi menar när vi använder termen.
Begreppsmodell är vanlig term där just det begreppet ofta är oklart. Syftet med att ta fram en begreppsmodell anges ofta som att man vill få ett gemensamt språk. Enligt Svenska Akademien ;är det en terminologi:
Terminologi - system av termer inom visst verksamhetsområde ofta om den totala uppsättningen termer inom området
Inom terminologin en görs begreppsanalys där de utmärkande egenskaperna hos term tas fram.
Ordet begreppsmodell finns inte i någon av ordlistorna från Svenska akademien men det gör begrepp
Begrepp - noggrant bestämd typ av tankeenhet ofta uppfattad som sammanfattningen av utmärkande egenskaper
Termen är det språkliga uttrycket, medan begreppet är det vi menar när vi använder termen. Vid en begreppsanalys tas en begreppsmodell fram där relationer till andra begrepp definieras.
Konceptmodellen sätter upp en modell av företeelser på en en hög nivå. Den beskriver på en konceptuell nivå verksamheten.
I den objektorienterade världen blir den bäraren av hela den grundläggande verksamhetslogiken. Entiteterna i modellen, klasserna får attribut som fångar data och metoder som beskriver beteende.
En domänmodell används för konceptuella problemlösning och förståelse, den beskriver på ett konceptuellt sätt problemområdet.
En informationsmodell är en abstrakt representation av information. Den beskrivet i termer av entiteter, attribut, relationer och regler. Den fokuserar på att förstå och strukturera den information som behövs för att stödja affärsprocesser, oavsett teknisk implementation.
Informationsmodellen hjälper till att klargöra vilka data som är viktiga, hur de hänger ihop och vilka affärsregler som styr dem. Den används för att säkerställa att informationen hanteras konsekvent och att alla intressenter har en gemensam förståelse av dataflödet.
En gemensam informationsmodell är ett sätt att standardisera informationsstrukturen över en organisation.
En gemensam Informationsmodell är ett verktyg för att kommunicera kunskapen om verksamhetens information och spelar därmed en central roll i alla sammanhang där sådan kunskap behövs.
En gemensam informationsmodell måste speglas mot den information som finna i olika verksamheter / system
En logisk datamodell beskriver data, deras attribut, och relationer utan att ta hänsyn till hur de implementeras tekniskt. Den används för att strukturera data utifrån affärsbehov och fungerar som en mellannivå mellan affärskrav och fysisk databasdesign.
Nyckelkomponenter inkluderar entiteter (t ex "Kund"), attribut (t ex "KundID" eller "Namn"), och relationer (som kopplingen mellan "Kund" och "Order"). Modellen förbättrar kommunikationen mellan intressenter och fungerar som grund för att skapa en fysisk datamodell.
En användbar informationsarkitektur tar avstamp i verksamhetens faktiska behov. Processerna visar hur vi går tillväg för att identifiera rätt information.
- Affärsprocessen visar vad verksamheten gör. Detta är verksamhetens kontext, varför information hanteras.
- Applikationsprocessen visar hur affärsprocessen stödjs. Systemens beteende.
Processerna ger vilken informations som behöv i verksamheten. Aktiviteterna skapar behoven och vi ser var processen vilken information som behövs.
Funktionella arkitektur fokuserar på vad verksamheten faktiskt gör oberoende av underliggande teknik. Detta steg är startpunkt för att bygga informationsarkitektur.
I modellense hur de två världarna möts: Funktionerna representerar verksamhetens och förmågor. För att en funktion ska kunna utföra sitt syfte krävs data.
Genom att kartlägga verksamhetens funktioner växer informationsarkitekturen fram naturligt. Vi ser vi exakt vilken information som är verksamhetskritisk och hur den flödar mellan olika ansvarsområden.
I en logisk arkitektur är det enkelt att se hur system och information hänger ihop. För att förstå hur informationen hanteras tittar vi på tre delar i modellen:
- Dataobjekten (Gröna boxar med dokumentsymbol) som representerar informationen i systemet
- Informationsflöden (Streckade pilar) visar datans väg. De illustrerar hur informationen rör sig mellan de olika systemen och genom olika gränssnitt (cirklarna).
Den logiska arkitekturen bygger en tydlig bro mellan lösningsarkitektur och informationsarkitektur.
Bedömning av säkerhetsklassificering grundar sig på att förstå vilken skada som kan uppstå om uppgifterna röjs. Att tänka på är att aggregering och ackumulering kan förändra sekretessbedömingen.
Informationstillgångarnas skyddsvärde är målet här. Säkerhetskyddsvärde hittar du genom att analysera en du på ett delsystem i taget och bedömer först vad varje dataobjekt har för skyddsvärde.
Efter detta gör du en sammanvägd bedömning av skyddsvärdet för delsystemets informationsinnehåll.